Taggad: musikproduktion

Digital marknadsföring för musiker/band/DJ m.fl.

dj gig
Vem vill inte nå ut till en större publik?

Hur börjar du marknadsföra dig som musiker eller om du har en orkester/band? Eller om jobbar du som DJ?

Förra artikeln beskrev en enkel men effektiv metod för digital marknadsföring av t.ex. en musik-klubb, musikstudio eller ett musikcafé. När man har en fast geografisk punkt.

Nu anpassar vi den lite till din situation. Vilken är den bästa strategin för dig?

Fortsätt läsa

Tekniken och kreativiteten i musikstudion – Superbra tråd på Studio Forum

Jag brukar regelbundet läsa Studios forum, och jag borde nog bli bättre på att göra mig hörd där. Viktigt med dialog.

Och här på bloggen blir det ju inte direkt mängder av kommentarer till inläggen, men det beror kanske också lite på mig själv.

Just därför, tar jag nu och ”lånar” lite kommentarer från en superbra tråd på forumet – hoppas forum-medlemmarna har fördrag med det.

Fortsätt läsa

Ge din musik en publik på nätet

Build an audience” – är ett av tipsen i Sean McManus´ ”Fifteen top music promotion tips” . Artikeln är från 2005, men det är lika sant nu. En publik måste byggas upp successivt.

År 2005 var det förstås redan aktuellt med egen webbplats, nedladdningsbara mp3, sociala nätverk och distributions-sajter (aggregatorer). Nu sju år senare har det bara blivit ännu mer omfattande, och smidigare och billigare än någonsin att marknadsföra din musik.

Så, ”bygg upp en publik”!  Är du – eller ditt band – sugen på att få ut er musik? Att få en publik, börjar ju för det mesta med några få personer, som ger en en positiv feedback. Spelar du ute på gig, festivaler och konserter kan ju publiken öka markant, och även s.k. ”fans” – en sorts fast, trogen publik. De du! Gör man dansmusik är väl motsvarigheten att spela den, eller få den spelad på klubbar.

Sådär har det ju varit sen urminnes tider, och man kan fråga sig: vad har då förändrats med internet som medium? Och går det att uteslutande använda det för att marknadsföra sin musik, att komma från noll till berömmelse?

Har man inte några gigs eller fans än, och kanske jobbar helt ensam i hemmastudion i sovrummet, är det ju smart att försöka ”öppna dörren” till en världsvid publik genom olika webbtjänster. Och är man redan är aktiv med konserter och spelningar och har kontakter, kan marknadsföring av musiken via internet också vara logiskt (om nu inte representanter för skivbolagen och producenter ständigt flåsar en i nacken).

Ok, du har alltså lyckats producera något du verkligen känner för (nåja, perfektionister blir ju aldrig nöjda). Du har förfärdigat en inspelning/ar, mixat och mastrat efter konstens alla regler, kanske i din egen musikstudio. Ja, bara att ha ett färdigt resultat som man verkligen känner starkt för och tror på – det är nog halva vägen. Eller är det det?

Distributions-sajter” (aggregatorer)

Att få ut din musik den digitala vägen är inte svårt idag: CD Baby, Ditto Music, Record Union, TuneCore och liknande webbplatser fixar det! De ordnar med att de filer du skickat läggs upp på digitala musikaffärer som iTunes, Spotify, Nokia Tune och Amazon. CD-Baby erbjuder även att distribuera CD-skivor till försäljare. (Se lista längre ner för mer information…)

Kan du tänka dig? Man ordnar med allt detta åt dig, och du får sen din förtjänst per såld låt/album/lyssning. Det kostar förstås något, men inte så mycket egentligen. Det kan vara en liten procent av vinsten och någon mindre fast avgift. Men har du kommit så här långt går det nog att svälja.

Det fina med de här e-tjänsterna är inte bara att du plötsligt ligger ute på de ”stora” digitala marknadsplatserna för musik, som iTunes och Amazon. Du får tillgång till statistik som gör att du exakt ser vad som har framgång och inte, och – hur din publik förhoppningsvis växer. Trubblet är egentligen att det är hundratusentals konkurrenter, om inte miljontals. Och vem söker på ditt namn?

En annan e-tjänst är Last.fm, där du kan lägga upp din musik, inte för att säljas utan för att lyssnas på (den kan också göras den tillgänglig för gratis nedladdning.) Fördelen här att du får hjälp att bli upptäckt, eftersom idén med Last.fm är att dess lyssnare får rekommendationer om olika artister, baserat på musikstil, favoriter, etc.

Det växer upp många tjänster och nätverk som bygger på liknande idéer – som svampar ur jorden! Men anta att du hittills inte har någon som helst publik. (Kan man jobba helt solo, utan någon som helst feedback?) Är det tillräckligt att registrera sig på några av de här sajterna och sedan vänta? Kan man börja ”bygga upp sin publik” på det sättet. Antagligen inte.

Marknadsför musiken ”socialt”

Musik är ju i sig självt något väldigt socialt. Det handlar ju inte bara om distribution av en nödvändig vara. ”Social” marknadsför idag över internet, men där utanför har det ju alltid varit så.

Vi måste hela tiden försöka tänka i termer som kanske känns helt nya. En webbtjänst (t.ex. Record Union), som är sammankopplad med andra e-tjänster (som Spotify), knyts ihop med de sociala nätverken (Facebook, Twitter, Google +, etc.) och Google och de andra sökmotorerna. Så fungerar det sociala över nätet.

Att vara social och generös går hand i hand. Många har sett att det ger bättre resultat att skänka bort saker, t.ex. fria Mp3 downloads, och på så vis få ett slags “viral marketing”.

Det är ju inte heller fel att ha en egen personlig webbplats, med sitt eget namn som domän. Många har lyckats med bloggande. Det får bara inte ta för stora proportioner, om man nu inte är duktig på att programmera pula, och gillar att författa och skriva inlägg då och då. Musiken i sig behöver ju mycket tid.

Summan av detta är att du teoretiskt kan göra din musik känd för hela världen utan att ens gå ut!

Dock ger allt detta i sig självt inte någon publik. Varför inte? Ja, vem kommer att hitta din hemsida? Vem kommer att hitta dig på iTunes? Att öppna konton på Facebook, Twitter och allt som tänkas kan, gör inte heller någon skillnad om du inte samlar stora koppel av ”vänner” och ”följare”. Vart vill jag komma med detta?

Trots alla nya möjligheter att nå ut till en publik via de digitala medierna, kan man nog inte förbise den ”traditionella” marknadsföringen. Möten ”ansikte mot ansikte”, att ha många bekanta inom branschen, spelkompisar. Konserter, festivaler, vernissage, DJ – så får man publik. Att vara social i ordets traditionella mening.

Den publik och kontakter du får sprider ordet om dig även via de sociala nätverken, länkar till dig, söker på ditt namn o.s.v. Genom internet kan din publik växa oerhört.

Så, ”utan att gå ut”, fungerar nog inte. Om du nu inte är ett geni, som dessutom har en jättestor tur att rätt person hör dig där på nätet. Musik är social, var själv social! Musikproducenten Johnny Jam skriver om det i sitt inlägg .

Här är en solskenshistoria om hur mycket det kan ge att våga ta steget och försöka. Om Andrea Mann .

Det går säkert att hitta exempel på de som lyckats utan att gå vägen genom ett aktivt socialt musikliv. Men det är nog bäst att se marknadsföringen online som ett komplement till den ”verkliga” kontakten med personer som upplever din musik och uppskattar den. Sen för de ordet vidare, och vidare och vidare…

CD Baby : Inga fasta avgifter. Betala 49$ för ”släpp” av album, eller 9.95$ för singel. En UPC-kod kostar $20 för album och $5 för singel. För försäljning från den egna sajten behåller de 25% för varje Mp3-nedladdning, samt $4 för varje såld CD. Av det som kommer in från andra sajter, t.ex. iTunes eller Nokia Tunes, tar de 9%.

 

Record Union: Har olika ”paket”. För att sätta upp musik på bara en online-butik kostar $12 för album och $5 för singel. Sen ytterligare $1.5 för varje butik. En UPC-kod kostar 8$. Men som sagt, de har bra paket-pris för olika kombinationer. Av det som kommer in från andra sajter tar de 15%.

TuneCore: TuneCore har fasta pris per år, per album, $49.99, och singel, $14.99. Dessutom erbjuder de olika tjänster, som professionell mastering, $149 per låt, närvaro på Jango Radio (1000 spelningar för $29.99) m.m. TuneCore tar inget av pengarna du tjänar.

Ditto Music: Här har man också fasta pris per år, per album, $35, och singel, $9. Du kan också öppna ett konto gratis med upp till 10 låtar på iTunes. Dessutom erbjuder de olika tjänster som att starta ditt eget skivmärke. Ditto Music tar inget av pengarna du tjänar.

Ubetoo: Här har man ett annat system. Att starta upp kostar $12.58, plus $61.63 per år. Inga andra kostnader för att lägga musik. Upp till $628.9/mån av din inkomst tar Ubetoo ingenting. Däröver tar de 25%.

Det finns förstås också många andra liknande tjänster. Kolla upp vad som passar bäst för dig.

Råd: Kolla upp noga allt som gäller rättigheter till musik och royalties. Du vill inte gå miste om inkomster för t.ex. varje lyssning i Spotify. Inte heller bli stämd för att du lagt upp en cover på en annans låt. Läs mer på STIM..

Är det dags att mixa din musik? Titta här!

 

Är det dags att ge sig in på det här med mixning nu?

Anta att du helt enkelt har spelat in dig själv/ditt band i din hemmastudio. Du vill ha ett färdigt resultat, inte för att försöka få upp låten 10-topp direkt, men ha att något slags “demo”. Det måste ju mixas! Men du vill i nuläget inte gå in för att lära dig behärska det, och du vill heller inte lägga ner pengar på att anlita någon.

Jag har lärt mig att man lätt fastnar i skruvandet, och inte kommer någon vart. Här är ett grundrecept. Back to the basics! Och vilket som helst program för musikskapande – Cubase, Garageband, Audacity, Ableton – har de här komponenterna. Dessutom finns det många gratis effekter, t.ex. vst-plugins, att hitta på nätet.

Du behöver kompressor, equalizer (eller “filter”) och reverb. Men först det mest grundläggande.

 

Volym – höger/vänster

Det finns säkert något slags mixerbord i interfacet, eller åtminstone reglage för volym och “pan”, höger och vänster.

Börja här. Genom att göra vissa ljudspår svagare eller starkare, samt lägga de till vänster eller höger i ljudbilden ändras bilden helt. T.ex. sången får ligga i mitten, basen också. Trummorna är kanske inspelade på ett stereospår med flera mikar, eller rentav på ett spår för varje trumma. Sprid då ut de efter behag. Komp med typ gitarrer och kör ligger utspritt längs sidorna. Försök få någorlunda balans på volymen.

Gör detta för att få en idé om hur mixen ska låta. Efter att de andra stegen är klara går du tillbaka och slutgiltigt justerar rattarna som du vill ha det.

 

Kompressor

Har du jobbat lite med mixerbordet och t.ex. skruvat upp vokal/solospåret? Det låter för högt, men skruvar du ner försvinner en del ord och andra ljud du vill ha med? Aha, då är det dags att använda kompressorn. Och kanske är det enda fallet då den verkligen behövs. (Om kompressorer talas det mycket, och användningsområdena är oändliga. Dock – det skulle ju bli en “en snabb mix”, ett “grundrecept”.)

Lägg till en kompressor, t.ex. en vst-effekt, på det spåret. Antagligen har den förinställda presets, och du kan välja något i stil med “vocals”. Resultat blir enkelt uttryckt att volymen jämnas ut lite så att t.ex. sångarens fraser inte varierar lika mycket i styrka. Allt kommer fram! Kanske behöver detta också göras för kören, och några instrument. Men använd inte för mycket kompression – då får ju till slut alla ljud samma volym.

Har inte din kompressor någon förinställning, prova med detta till sången:

Ratio: 2:1 – 4:1

Attack: 1ms

Release: 40ms

Treshold: Börja på max gå tillbaka, stanna när du hör att den börjar arbeta (ljudet “dämpas” = jämnas ut)

Gain: Skruva upp lite om du behöver kompensera att volymen sänktes.

 

Equalizer

Här börjar de flesta spontant höja på en del frekvenser för att framhäva den klang man vill. Men det är bättre att börja med att sänka en del frekvenser. Använd en equalizer, eller ett eller flera filter för varje spår.

De flesta instrument innehåller låga frekvenser, bas, men det kan vara smart att sänka dem rejält. Prova med ungefär från 200 och neråt. Det behövs så klart inte när det gäller baskaggen och basen. Men du kan höja vissa basfrekvenser för basen och sänka desamma hos trummorna, och sen tvärtom. Då behöver de inte “bråka” och mullra där nere i din mix, utan var och en “göra sitt jobb”.

Sänk alltså hellre än att höja. Kommer inte den akustiska gitarren fram som du vill? I stället för att skruva upp vissa frekvenser i det övre registret, kanske du kan skruva ner dem hos pianot – eller vad det vara må som “trängs” med gitarren i ljudrummet.

 

Reverb

Låter det bättre nu? För att mixen ska låta riktigt proffsigt behövs det antagligen lite reverb också. Alltså, den effekt som simulerar ett rum. Allt från ett badrum till en katedral. Men akta dig, det är lätt att överanvända reverb. Lyssna noga på dina favoritlåtar och hör att man ofta inte ens lägger märke till det.

Vare sig du vill ha en knappt märkbar, eller en lite mer effektfullt reverb är det viktigt att ställa in olika nivåer för varje instrument. Enklast är därför att lägga in reverbet som en “send-effekt”. (Du måste kanske titta i lite “Hjälp” ändå…) Då kan man bestämma hur mycket av signalen ( “ljudet” )som ska sändas till reverbet.

Eftersom trummor och bas vill mullra mycket så ställs de lämpligen på en mycket låg, eller obefintlig nivå. Åh, du ville kanske ha lite smått “eko” på virveltrumman? Ja, det komplicerar ju det hela lite. Är den inspelad in den på ett separat kanal/spår? Då du ju låta den få sina egna effekter. Annars finns det ju knep för allt, men de skulle vi ju inte gå in på här.

Andra spår med röster respektive instrument ges olika mängd reverb, och det får effekten att de verkar befinna sig på olika avstånd från lyssnaren.

 

Finjusteringar

Till sist finjusterar du reglarna på mixerbordet. Lägg ut spåren så att du utnyttjar stereobilden väl. Tänk efter mer än än gång om inte det blev lite för mycket reverb, eller att någon frekvens blev för dominerande. Använd eventuellt eq för att framhäva någon klangfärg bättre genom att höja vissa frekvenser.

När du gör din “mixdown” slutmixen, behöver ju oftast volymen sänkas och höjas lite under låtens gång. Detta är ju fantastiskt fiffigt ordnat på moderna musikprogram (DAW), att du kan spela in (“write”) de här ändringarna. Har du den möjligheten, sätt dig “vid rodret” och dra i reglarna under låtens gång, och se sen hur reglarna rör sig automatiskt!

Ja, då är faktiskt musiken mixad. Du har ett rätt så färdigt resultat, en “demo”.Och då kan du ju återgå till att sjunga, spela eller skriva låtar – det du helst vill hålla på med.

 

Länk: En guide till en 15-minuters mix.

 

Varenda snubbe har en hemmastudio nuförtiden!

Blir du som jag inspirerad att se och höra andra producera musik? Kanske titta in i deras musikstudio och se hur man jobbar?
På Youtube finns idag mängder av kortfilmer av det här slaget. Det kan vara tutorials om hur man mixar med t.ex. Logic eller Cubase. Olika mikrofoner som testas för sång. Ett nytt beat som skapas från “scratch”.
I den här hemmastudion finns många prylar, och det första spåret med gitarr, och sen ackord, utvecklas till något helt annat. Med många synthar kan du förstås producera nästan vilket ljud som helst, men blir det inte i slutändan lite svårt att veta vad? Men som han säger, det är en “sketch”.

 

I nästa videoklipp (över en halvtimme långt, men sevärt) har musikproducenten tydligen en plan klar, med samtliga ljud färdiga, inklusive sångfraser. Vi får se hur han med ett litet midikeyboard spelar in alltihop. Vad praktiskt med kvantisering, för vem kan sitta och slå in med exakt timing på det där sättet? Han har faktiskt inte mer än en liten MacBook som musikdator, men som ofta, med en extra skärm.
Den är hindrad att bädda in, men titta på den här!

I nästa tutorial får man helt enkel se hur lätt det är nuförtiden att få sin egen andrastämma. Cubase 5 används, och visst verkar funktionen praktisk? Man använder helt enkelt en pitchshifter, och är den av bra kvalité kan det bli så här:

 

En tutorial till, om mixning med Logic. En tidigare artikel handlade om “grötigt” basregister och behovet av att städa upp med hjälp av filter. Den här demonstrationen med Logic’s equalizer visar vad det handlar om.


Undrar när en annan ska våga filma lite här hemma?

 

Spela, sjunga, komponera, arrangera, mixa… Vad sysslar man med egentligen?

Nej, jag vet inte riktigt vad det ska bli av det här.. “Musikstudiofeber” – det är nog just det jag har. Och känner att det saknas något. Spelkompisar kanske? Eller mer tid över för obegränsad inspelning, dubbning, mixning – åh, vad härligt det skulle vara!

Grejer fattas ju inte i detta tidevarv, och både hårdvara och mjukvara för musikdatorn verkar hela tiden gå ner i pris. Musikstudions “maskinpark” verkar faktiskt ganska så föråldrad redan.

Nu stiger “febern” igen… Bäst att försöka sansa sig lite, “sänka temperaturen”. Resonera lite sansat och realistiskt. Jag saknar kanske inriktning. Vad kan jag egentligen? Kanske det skulle vara bäst att specialisera sig inom musiken, istället för att försöka vara något slags enmansorkester och göra allt själv?

Komponera?

Jag tyckte faktiskt redan som tonåring om att komponera. Det vart väl en och annan jazzlåt, inte så avancerat melodiskt. Mest lite intressanta ackord att improvisera över.

Jag skulle kanske sätta mig och koncentrera mig på lite songwriting? Men går det verkligen att få ut några fräscha idéer ur det här redan fyrtioåriga huvudet? Vad jag har är ett bra gehör, tillräckligt med musikteori, en elgitarr att prova med, Finale för notskrift, Cubase för pianorulle och lite arrangering…

Arrangera?

Ja, det var nog egentligen mest det jag gjorde förut. Arr för piano av redan skriven musik – t.o.m. något försök med instrumentering av stråkorkester. Då hade man minsann ingen möjlighet att prova och höra hur det skulle låta med stråkar. Nu går det ju att få fram stråkarna nästan direkt med Windows.

Storband, symfoniork, eller varför inte popband? Man kanske t.o.m. skulle kunna göra typ små brass- eller stråk-arrangemang åt andra som vill lägga på sina inspelningar, och faktiskt tjäna en slant på det? Mmm… är det febern som stiger igen? Som sagt, schysst gehör, harmonilära, Finale, Cubase… Band-in-a-Box – automatiskt! ; )

Mixa?

Ja, pluggar i massor har man ju, så det är ju inga problem. Även om de flesta är gratis. Detta är också ett väldigt intressant område i modern musikproduktion. Men vad skulle egentligen målet vara? Vad ska man mixa om man inte producerar någon musik? Åt andra? Remixar?

Nej, man har ju sin hörselskada och jag litar faktiskt inte riktigt på mina öron. En mixare måste nog ha bra hörsel, eller?

Mastering?

Jag vet att mixa och mastra är två olika saker, men för mig känns det som en del av mixningen, t.o.m. lite tråkigt. Sitta och skruva upp musiken till max så att säga, ut och kämpa på volymkrigets “slagfält”. Dock blir väl allt intressant när man går in i det. Javisst ja, hörseln…

Instrumentalist?

Så började det hela: blockflöjt, sen klarinett. Saxofonen tog överhanden till sist. Väldigt intressant på den tiden, och jag tror att jag hade lätt för att lära. Så lätt att det kanske blev för lite övning för att bli riktigt bra. Men det kändes faktiskt som att man började behärska saxen hyfsat bra när man var så där en 16 år. Med i radio en gång också…

Nu känns det så mycket svårare att lära. För den höga volymens skull blir det inga mer blåsinstrument. Nu är det gitarr, och man kommer aldrig i närheten av vad man kunde förr – åtminstone inte rent tekniskt.

Ska man sitta ensam och lira nu är ändå gitarr, eller möjligen piano det smartaste. Vore hemskt kul att lära sig sjunga samtidigt.

Sång?

Det mest fascinerande instrumentet! Och visst skulle det vara intressant att kombinera med arrangering och inspelning och göra sina egna acapella-låtar. Sjunga bas, do-do-do-do-doo, in i en fin kondensator-mikrofon. ( Kanske med någon bra autotune-plugin… Allt är ju tillåtet i vår tid.) Äsch, jag får ju alltid ont i halsen när jag sitter och sjunger en längre stund. Undrar vad det beror på?

Analytiker?

Det är väl det man gör mest: grunnar över och analyserar det mesta. Musikanalytiker? Man ska nog åtminstone vara expert på någonting för att kunna syssla med det…

Recensent?

Vara expert på en musikstil, några artister? Bevaka skivutgivning eller konserter? Det hörs som om plånboken gnyr till lite… Å andra sidan tycker jag ju det är otroligt intressant att läsa biografier, självbiografier, och t.o.m. diskografier. (“Hallå där ute, finns det någon mer som tycker om att läsa diskografier?”)

Men ska man recensera, måste det ju finnas en publik. Vem skulle läsa recensioner av återutgivningar av musik från sextio- och sjuttiotalet?

Det här tål att tänka på. Att “smala av” musikproducerandet lite. Nej, jag tror jag tar en paus med musiken, och börjar läsa romaner – det man ju aldrig haft tid till förr.