Taggad: midi

Fånga rytmen med midi och “hitpoints”

Det har ju varit sen länge populärt att stjäla från andras låtar – “samplingar”. Oftast korta fraser som man samplat, eller spelat in, och sen editerat, loopat och använt i sitt eget arrangemang. Du har säkert provat det någon gång. Är musiken inte spridd kommersiellt så är det inget som helst fel med det.

Att använda “hitpoints” för att fånga rytmiska mönster är annorlunda. Egentligen ett sätt att härma, och härmar gör man väl jämt i musiken? Musikproduktion har ju alltid varit fråga om att inte bara inspireras av andras musik, utan också låna eller “citera”. Det är väl sällan en komposition är 100% original?

Prova den här metoden om du vill få in lite extra liv i ditt stycke, speciellt om du är utan levande rytmsektion. Ett sätt att få bort lite av känslan av dator (“Jaså, det är midi-musik!”), att din låt känns lite tam. De flesta moderna program för musikstudio har den här funktionen.

Här kan du alltså fånga den exakta känslan i en rytm som inte är helt metrisk, exakt (t.ex. raka åttondelstrioler). En mänsklig trumslagare slår ju sällan helt exakt. Det får det där lilla extra, groovet, som är svårt att sätta fingret på. Sånt är svårt att härma.

Ett exempel:

Detta fill-in låter enkelt men är inte det, om du inte är en duktigt trumslagare…
Barry_White_Playin_your_game_baby
(Från Playing Your Game Baby, Barry White)

Så här blev det färdigt att användas i vilket som helst tempo, och med vilka som helst trumsound…
game_mix

Hur gör man? Det beror förstås på vilket program och vilken metod.

I Cubase kallas det “Groove Quantize”

I Apple’s Logic kallas det för “Groove Template”.

Pro Tools har sin “Beat Detective” som gör “Groove template extraction”.

I Sonar heter det “Groove Quantize”

Reason har sin “Regroove” vilken ska göra det här med galans.

I stora drag: man använder en audiofil, som analyseras, och hitpoints märks ut. Du kan justera dem som du vill, och sen spara det.

När man skapat en grupp med hitpoints, kan du använda det som ett mönster, eller template, i kvantiseringen. Musiken i ett midi-spår kan sen formas efter det. Ett rytmiskt mönster kopieras så att säga, och läggs in i ett midispår. Sen kan t.ex. en vst-plugin spela det.

Det kan bli väldigt intressant att låta andra instrument spela det som från början var ett helt annat instrument. Den här grooviga gitarren…

Stevie_Wonder_So_what_the_fuss
(Från So What the Fuss, Stevie Wonder)

blev en ganska drivande pianofras…

fuss_mix

Bara fantasin sätter gränser. Den här midi-skapade reggae-basen…
rayggae_mix

Bygger faktiskt på det här breaket med Ray Charles’ sång…
Ray_Charles_Tell_me_how_do_you_feel
(Från Tell Me How Do You Feel, Ray Charles)

Nåja, det är inte helt lätt det här, lite pillande blir det allt. Men där är ju som alltid balansgången: att utnyttja denna fantastiska musiksoftware utan att fastna i den. Skapa musik helt enkelt.

Att tänka på:

  • Se till att hitta det exakta tempot i originalmusiken innan du sätter ut slagpunkterna (hitpoints). Annars blir ju hela rytmen fel när du använder den i ditt midi-spår.
  • En audio-fil med kompakt ljudbild och många instrument samtidigt gör det svårt att hitta rätt punkter. Ju färre instrument, desto lättare. Enbart trummor är förstås lättast.
  • Försök att hitta de punkter som gör det där speciella, groovet, och använd det i ditt arrangemang. men på ett annorlunda sätt. Försök inte skapa en kopia av originalmusiken, vad tjänar det till?

Det finns ju även specialiserad software som gör det här. Ett exempel är Drumtracker från Toontrack (som ju också gör EzDrummer), där man kan ta ut en trumsnutt och spara den direkt som en midi-fil.

Songwriting direkt med musikdatorn – kan vara jättepraktiskt!

Du som skapar musik vet att idéerna kan komma när som helst och var som helst. Komma, och gå lika fort… Är en dator praktisk för det ändamålet, eller är den lite för tungrodd så att säga?

För en del är en dator något som dödar inspirationen. I så fall är det kanske bäst att inte ge sig in i det här med att ha en digital musikstudio. Det blir dock en del kopplande och pulande, för att inte tala om bestyr med program, drivrutiner och buggfixar och sånt.

Har man väl utrustningen i ordning finns det nog ändå inget smidigare och effektivare för musikproduktion. Bortsett från att den kanske inte direkt är flyttbar. I det fallet är förstås en digitalporta eller musikapp till mobilen ypperlig.

Inget kan dock jämföras med en musikdator – en plattform med plats för allt som tänkas kan! Flerkanalsinspelning, midi-programmering och audio-editering, hela vägen ända fram till en slutmix och en färdigbränd CD!

Tänk bara, att ha allt på en stor skärm med bra bild. Vad bekvämt att ha allt där framför sig, inte minst spårens kompletta “timeline”.

Har du ett midikeyboard och kan spela på det något sådär? Var lycklig över det. Med kvantiseringen rätt inställd i ditt DAW kan det ju gå jättesmidigt att från ditt keyboard lägga in bas, trummor, klaviaturer etc.

Ett enkelt vst-instrument som erbjuder en grundläggande uppsättning instrument kan vara väldigt tjänligt.Native erbjuder gratis sin Kontakt 5 Player med 50 medföljande instrument. IK Multimedia (som även gör Ampltude) har något liknande, Sampletank II Free.

Man kan jobba riktigt snabbt, om man inte hamnar i någon “fallgrop” på vägen. Här några hållpunkter för att du inte ska fastna på vägen:

  • Ha om möjligt en dator enbart för detta ändamål (speciellt viktigt om du inte bor ensam.) Alla andra program, och speciellt internet, har en tendens att distrahera. Så rent som möjligt alltså, utan upp-poppande meddelanden om inkomna email etc.

  • Se till att ditt musikprogram – Logic, Cubase eller Acid, vad det vara må – startar upp så lätt och snabbt det går, och om du har datorn på, håll programmet öppet.

  • Ljudkort, mikrofoner och synthar m.m. ska naturligtvis vara inpluggade och färdiga att köra. Inget bekymmer om kablar och strömuttag (förbjudet att krypa på golvet!).

  • Låt ditt program vara “uppriggat” när det öppnar. Ex: låt en template öppna med typ fyra audio-spår färdiguppställda, samt ett midispår med vst-instrumentet för trummorna inpluggat. Låt allt vara rent från effekter. Jobbar du mer brett med midi och olika instrument kan du ju ha den vanligaste uppsättningen klar, t.ex. trummor, bas, piano, stråkar.

  • Håll stenhårt på dessa två regler:

  1. Använd inga effekter. Skjut upp det till senare.

  2. Spela in det som det blir, och editera inte. Gör hellre en ny tagning.

Tror du inte att de två reglerna är ganska vettiga? Är man sträng mot sig själv och sparar editering och effekter till sen, är det mycket lättare att hålla en bra “workflow”.

Musikdatorn är jättebra både till de stora jobben, liksom till de mindre. De oplanerade och mer spontana besöken i studion kan bli väldigt kreativa. Förutsatt att allt finns där körklart, och att du bara låter bli de där andra knapparna för stunden.

Skapa ett beat – varför inte midi och mjukvarusynthar?

Att spela in sig själv live är kul. Kanske är det den viktigaste biten för mig. Har man egen hemmastudio och mest är ensam, blir det ju också en del artificiellt – alltså i grund och botten “maskiner” som spelar.

En sak som är väldigt bra att kunna skapa på konstgjord väg, så att säga, men som är ganska svårt, är bra beat. Ja, trumkomp med andra ord. Att ha en stimulerande rytm i botten är ju ändå fundamentalt för att skapa åtminstone beatbaserad musik. Rock, blues, jazz, soul, hiphop, dansmusik etc.

Jag spelar inte trummor, och även om jag skulle vilja och hade ett bra trumset, skulle det nog inte vara så klokt med mina känsliga öron ( ja, det finns ju förstås musik-öronproppar). Sedan måste det ju bli kanonbra om det ska duga. (Kanske kan man någon gång bjuda in en proffs-trummis till musikstudion…)

Så, brukar du liksom jag låta trummaskiner (utgånget begrepp kanske?), synthar och softsynthar (mjukvaruinstrument) spela trummorna? Visst ligger svårigheten mest i att få det att låta levande och naturligt? Men med dagens musiksoftware – och även gårdagens – går det faktiskt nästan automatiskt, och med lite jobb kan det bli ännu bättre. Det gäller bara att inte förlora energin på vägen.

Är du nöjd med färdiggjort trumkomp, som t.ex. med Band-in-a-Box, eller trumprogram som Steinberg’s Groove Agent eller EzDrummer? Det kan ju bli riktigt proffsigt, så det är ju en lösning. Dessa program har ofta hela ton med färdiga trumpatterns. Addictive Drums är också väldigt populär.

I de tre sistnämnda trycker man ju inte bara lätt fram ett komp, utan har också själva trumljuden. Fantastiskt sound! Det gäller bara att ha bra krut i datorn – ju finare ljud som ska komma ut, desto mer får musikdatorn jobba.

Dessutom finns det mycket samlingar av midi-filer med trumkomp i alla möjliga stilar, en del kostar, andra inte.

Men till slut kommer du alltid till en punkt när du vill ha det lite annorlunda. Samma gäller om du kör med trumloops (e.g. wav och aiff), som går om och om igen. Visst slutar det alltid med en massa pulande för att anpassa det som du vill ha det.

Då går det ju faktiskt att göra det själv med pianorullen i t.ex. Cubase eller Pro Tools. Klicka in baskaggen, sedan virvel och high-hat etc. Eller kanske spela in det från midikeyboard eller t.o.m. från tangentbordet, och ställa in kvantiseringen (quantize) på fjärdedelar eller åttondelar för att få det exakt på slagen. (Ett tillfälle att testa hur ditt ljudkort hanterar “latency” – eventuell fördröjning av tonerna.)

pianorulle

Men sedan är ju problemet att få det naturligt och “svängigt”. En riktig trumslagare slår ju aldrig exakt på taktslaget hela tiden. Dessutom varierar ju hela tiden styrkan (velocity) och därmed också klangen.

Har du skrivit in det eller knackat in det med tangentbordet är ju alla toner lika. Med ett anslagskänsligt midi-keyboard kan du ju åtminstone variera styrkan, men alla slag kommer ju lika exakt (förutsatt att det är kvantiserat). Lösning?

När det gäller anslagsstyrkan, eller velocityn, kan man ju helt enkelt gå in efter hand och rita om kurvan som man vill ha den. Det gäller förstås att ha mjukvarutrummor – alltså de trumsound som i slutändan ska låta – som är gjorda med många “lager”, d.v.s. olika styrkenivåer samplade. Annars kan man ju bara justera volymen, och varje slag låter likadant.

För att få det verkligt levande och “mänskligt” behöver du dock även göra något med slagens position – tidsvärdena. Ja, det blir ju väldigt statiskt om alla slag ligger exakt lika. Då finns diverse funktioner som förenklar. Det handlar återigen om “Quantize”, och en automatisk funktion som kallas “humanize” eller “randomize” – ja, begreppen kan variera från program till program. (En annan lösning är att använda “hitchpoints” från någon inspelning.)

Vitsen är att en rytmiskt statisk sekvens modifieras till att bli mer “mänsklig”. Datorn lägger så att säga in små oregelbundna variationer för att simulera den mänskliga faktorn. “Groove” är något liknande. “Shuffle”, som också kan heta något som “swing”, innebär att ge t.ex. raka åttondelar en triol-känsla.

Alternativet är att du sitter och och ändrar tidsvärdet slag för slag, lite hit och dit, men orkar du med det? Vill du bara ha en ersättare för trummisen att kunna spela med, så är du säkert inte beredd att sitta timmar med detta. Nej, då får vi vara glada att tekniken har gjort den artificiella trumslagaren möjlig, en som hela tiden låter bättre och bättre och mer mänsklig. Förresten, du har kanske en helt annan metod? Alla sätt är ju bra – utom de dåliga..

En guide till hur man skapar trummor till en låt “från scratch”. 

Vad behövs i musikstudion? Del II: Mjukvaran

Det finns verkligen många program för musikproduktion nuförtiden, och de blir bara kraftfullare och användarvänligare hela tiden. Vad skulle bästa fylla dina behov, och “tjäna” dig i din musikproduktion?

Logic Express
Logic
Reason
Reason

Artikeln från den 19 september handlade om “hårdvaran”, alltså de apparater som kan behövas. Till en datorbaserad hemmastudio blir det ju ljudkort, högtalare, kanske mikrofoner och någon synt etc. Jag poängterade att man inte bör snåla med detta då det är det som faktiskt låter.

Mjukvaran, som ofta tenderar att få mest uppmärksamhet, är ju bara verktyg för att sätta ihop det hela. Naturligtvis har förstås även sådant som effekter och mjukvaru-instrument betydelse för ljudet.

Men när det gäller ditt DAW (“digtal audio workstation”), kan du enligt min åsikt tjäna på att välja det lite enklare, avskalade, och helst specialiserade programmet. Då är det lättare att koncentrera dig på vad du egentligen har tänkt göra, och du behöver inte slösa bort en massa tid på att lära dig komplicerade proffs-program, och sitta och testa en massa smarta funktioner som du egentligen inte behöver. Tygla musikdatorn!

Nu följer en kort översikt över olika begrepp som är viktiga att tänka på, samt några vanliga program för musikskapande upplistade.

  • Midi = Midi är ett dataspråket för att “programmera” musik. Man matar på olika sätt in information om toner, styrka, längd, instrument, pitch bend och effekter m.m. Det är alltså bara fråga om information, inte ljudet i sig. Programvara eller traditionella syntar spelar sedan upp det. Med midi kan man även kontrollera musiken i real time under uppspelningen.

  • Audio = Verkligt inspelat ljud, dock digitalt, inte analogt som förr (t.ex. med en rullbandspelare). Med digital teknik spelar man lättare in, på många fler spår parallellt (“dubbar”), och med mycket mer flexibilitet. Blir det misslyckat, tryck bara på “delete”.

  • Loopar = En “loop” är en slinga som upprepas, och i loopbaserad musik, som t.ex. modern dansmusik, används både audio och midi. Här behöver man ofta mycket funktioner för att editera korta ljudbitar, t.ex. ändra tonhöjd utan att längden förändras och vice versa, samt använda många olika (ibland bisarra) effekter.

  • Effekter = Det produceras sällan musik utan några effekter alls. Grundläggande är sådant som reverb, equalizer och kompressor. Övrigt kan vara allt tänkbart från chorus, flanger till wah-wah, och vocoder. Oftast används effekter i form av s.k. “plugins”, som t.ex. VST och RTAS.

  • Mjukvaruinstrument = Program som fungerar som en synth. Ett piano, en samling trumset, en stråksektion eller en digital version av en gammal klassisk analog synthesizer. Styrs genom “midi”. Dominerande är Steinbergs VSTi.

  • Video = Att skriva musik, eller helt enkelt ljud, till film, har även det blivit lättare, mycket på grund av snabbare datorer. Ett ett DAW kan du sätta in videofiler i arrangemanget, och ordna ljudet parallellt med filmsekvenserna.

Fråga dig därför, vad ska jag göra? Vad gör jag bäst, och vill fokusera på? Är det att jobba med “loopar”? Då skulle säkert många nämna program som Acid, Ableton Live, Reason och Fruityloops, som är populära för just detta ändamål.

Arrangerar du musik och skriver noter? De just nämnda programmen kanske inte är så praktiska för det ända målet, men däremot Sibelius och Finale har det som specialitet.

Vill du ha en bred bas, för omfattande inspelning, och för att använda mjukvaru-trummor och andra instrument? Programmet behöver förstås vara bra enkelt att använda ( “rec”, “start”, “stop” typ), och samtidigt ha de midifunktioner du behöver, t.ex. stöd för de mjukvarusyntar du har, samt vissa praktiska funktioner för kvantisering o.d. Tänk i förväg på hur många spår du kommer att behöva. (Vem behöver 128 spår?)

Är du inne på film, kanske du lockas av Steinbergs flaggskepp Nuendo, som ska vara perfekt för det ändamålet.

Nu har ju programmen blivit så bra att de ofta kan göra allt, mer eller mindre. Kom bara ihåg att hur kul det än är att kunna ha “allt”, sätter det ofta käppar i hjulet för produktiviteten, eftersom det blir för stort och komplicerat.

Det här området har dessutom blivit så kommersialiserat, och reklamen, som förr mest riktade sig till de professionella, nu mer riktar sig till amatörer och “vanliga” (kanske som du och jag). Går man helt sonika till musikaffären, är det lätt att man kommer hem med något som egentligen inte alls passar en.

Om du just nu funderar på att skaffa en datorbaserad musikstudio, rekommenderar jag att utforska och kanske t.om. prova några av de program som finns. En del har trial- eller demoversioner. Alla har ju olika smak – det en tycker är smidigt, är krångligt för en annan.

Ofta kan man också ladda ner manualer, se videos på Youtube, samt läsa en hel del på nätet. Studios Forum är jättebra, och har hela avdelningar för de vanligaste programmen. Välj noga, utan att under tiden glömma bort att sjunga, ta fram guran eller plita ihop texter. (Bli inte teknik-nörd!)

Några länkar till populära märken (så klart inte komplett lista), varav en del har nedladdningsbara demos:

Ableton trial

Acid trial

Cubase, Sequel och Nuendo: steinberg.net

   Sequel trial

Finale trial

Fruity Loops trial

Logic

Pro Tools

Reason trial

Sibelius trial

Sonar

Tracktion

Skapa musik med de enkla medlen – och “tygla” musikdatorn

En gammal bluesgitarrist/sångare som stampar takten och ibland slår eller skrapar lite på sin gitarr medan han spelar och sjunger – för att vara ärlig, visst svänger det mer än många inspelningar med kompletta, perfekt mikade trumset, helstyva basister och klockrena arr med några dussin professionella studiomusiker? Lyssna på det här klippet:

 

Vad man avundas dem som har “det där”, och kan sitta och skapa och underhålla så där helt solo. (Och slår inte skon tillräckligt mot golvet kan man ju sätta en träbit under skon, som John Lee Hooker.)

Själv har jag ju mest spelat blåsinstrument, och nuförtiden lite gitarr, men jag har aldrig lärt mig att hålla två rytmer samtidigt, som t.ex. när man sjunger och samtidigt spelar piano el. gitarr.

Men har man en gitarr och en liten musikstudio, med Cubase eller något liknande, borde man ju kunna slå fram någonting rytmiskt, och dubba i flera spår. “Riff” brukar det kallas. Men en elgitarr kan ju för den delen frambringa alla slags trumliknande “oljud”, och en akustisk gitarr kan ju bli ett helt formidabelt komp. (Kolla in Tommy Emmanuel t.ex.)

Ska du producera musik därhemma i din ensamhet, är det kanske bäst att hålla det smått. Att inte försöka sig på det där kompletta arret med kompsektion, div. slagverk, blåssektion och stråkar – en hundramansorkester! Möjligheten finns ju förstås, med DAW (digital audio workstation) som klarar av 128 spår, med stora ljudbanker med kompletta symfoniorkestrar o.s.v. Men frågan är om du verkligen klarar av att förverkliga vad du har i huvudet. Det blir en hemskt massa rattande, och innan du gjort hälften har du tröttnat.

Så, tygla musikdatorn! Varför inte börja med att spela in ditt eget komp till din egen sång/melodi – två tracks! Du får både tid över till att göra några alternativtagningar (vilket ju är brukligt), och till sist sitta och justera in några grundeffekter. Ja, låt det vara med bara EQ, kompressor och reverb. Det kan bli riktigt snygg! Och att stampa takten är ju förstås inte ett måste.

Bäst att försöka göra det man är bäst på, och utveckla det. Är du hyfsad pianist, gitarrist, trumpetare eller kan något annat akustiskt instrument – spela in, spela in. Förresten, piano eller keyboard? Med det senare har du nog möjligheten att spela in midi från ett midiklaviatur och få in live-känslan även hos andra instrument, vilka mjukvaruinstrument som t.ex. Sampletank, Halion eller Kontakt Player sedan serverar.

 Sjunger du, finns det knappast något mer spännande och mer utvecklande än att spela in och lägga på dina egna stämmor. (Funkar det för dig så spara slantar till en riktig kondensator-mikrofon, om du inte redan har en!) Med ett brett register kan du ju bli en liten acapella-grupp – med en del falsettsång förstås. Inget är lätt, men med övning… fantastiskt! Och kan man sjunga blues och kompa sig själv – då har man en gåva.