Taggad: komponera

Få riktigt prisvärt ljudbibliotek till dina musikproduktioner

Använder du ett ljudbibliotek med naturtrogna orkesterljud i dina musikaliska arrangemang? Eller har tänkt på att göra det? Antagligen har IK Multimedia varit i blickfånget.

Deras musik-software Sampletank med stora samlingar av instrument, har överkomliga priser, och många tycker att de är lätta att använda.

Just nu har de kommit ut med ljudbiblioteket Miroslav Philharmonik 2 CE. Vad är det? Och varför är det värt att läsa vidare om?

Ljudbibliotek Miroslav Philharmonic 2 CE

Längst ner har du en video om du vill höra lite hur det låter när man spelar direkt…
Fortsätt läsa

Gratis utbildning i musikteori och gehör – öppnar nya vägar i musikens värld.

Skulle du vilja träna upp ditt gehör? Eller veta mer om musikteori? Ricci Adams’ musictheory.net finns där, liksom också teoria.com . De här båda webbtjänsterna är helt gratis att använda. Det är bara en fråga om att ge sig på det. Ta dig lite tid!

Jag för min del har alltid fascinerats av snygga ackord och olika sätt att kombinera dem, få dem att fogas samman, och spinna melodier och rytmer över dem, mmmmm…

I “kött o potatis”-rock o.d. är detta kanske inte så viktigt, musiken har andra kvalitéer. Att kunna en mängd skalor och ha bra gehör är dock säkert intressant för de flesta sologitarrister och andra improvisatörer. Vilken musikstil man än är intresserad av, är det till nytta att kunna lite musikteori om man har en hemmastudio och försöker sig på att producera musik.

Musictheory.net är en enkel och trevlig site att vara på. Den innehåller tre avdelningar: “Lessons”, “Excersises” och “Tools”. I den äldre versionen finns en hel del också på svenska, bland andra språk (classic.musictheory.net/  “Translations”). Övningarna finns dock ej på svenska, och de är verkligen användbara. Så kan man lära sig de engelska termerna är det en fördel.

Dessutom har man nu några av verktygen som appar till iTunes och iPad, som man kan köpa.

Här finns alltså en mängd korta lektioner inom grundläggande musikteori. Harmonilära, skalor och intervall, taktarter och notvärden. ( Själv saknar jag dock användning av kvintcirkeln, ett utmärkt sätt att tänka när man jobbar med ackord. )

Övningarna i gehör är min favorit. Ställ upp de olika intervall du vill träna på, och försök höra rätt, medan poängen räknas. Likadant när det gäller skalor ( de modala skalorna inräknade ). Eller varför inte ackord, där du kan bli mästare på att identifiera olika ackord bara genom att höra dem. Designen och väldigt enkel och allt fungerar snabbt och bra.

På teoria.com finns det mesta av detta och lite till ( De modala skalorna finns dock inte med ). Slapare är José Rodríguez Alvira, internationellt erkänd lärare/gitarrist/kompositör från Puerto Rico, som tydligen också har tid att webmastra sin egen undervisnings-sajt. ( Man avundas dem som hinner med så mycket. )

Vilken av de här två man gillar bäst beror väl på smak, och vad man behöver. Jag upplever att musictheory.net har en renare design med mindre distraktioner. Teoria.com går däremot lite längre och har t.ex. fler ackordfärgningar man kan använda i “hörseltestet” eller dess “Chord Constructor”. Vill man lära sig känna igen ett D+9-5eller ett Bbm9-5 gäller bara teoria.com. Bra site för jazzmusiker kanske.

Jämför och testa de bådas chord ear training:

http://www.musictheory.net/exercises

http://teoria.com/exercises/extensions.php

 

Båda har någon slags “ackordmaskin”, där man kan se vilka toner som ingår i ett visst ackord:

http://www.musictheory.net/calculators/chord

http://teoria.com/tutorials/chords/06-ac-tool.php

Teoria.com låter dig dessutom testa ditt gehör med ackordföljder. Fantastiskt svårt och utmanande!

http://teoria.com/exercises/pd.php

Att kunna harmonilära hjälper dig att hitta ackorden, såväl när du spelar, som komponerar eller arrangerar.

Att ha ett bra gehör hjälper dig med detsamma.

Alltså, två jätteviktiga musikaliska kompetenser, som dessutom kompletterar varandra. Kan man inte höra vilket ackord som kommer där, kan man lista ut det om man kan lite harmonilära. Vice versa, sitter man och skriver på en låt och inte får ordning på ackorden, kan man med ett bra gehör ta ut de på gitarren eller pianot.

En oändlig värld att utforska. Ha det så kul!

Spela, sjunga, komponera, arrangera, mixa… Vad sysslar man med egentligen?

Nej, jag vet inte riktigt vad det ska bli av det här.. “Musikstudiofeber” – det är nog just det jag har. Och känner att det saknas något. Spelkompisar kanske? Eller mer tid över för obegränsad inspelning, dubbning, mixning – åh, vad härligt det skulle vara!

Grejer fattas ju inte i detta tidevarv, och både hårdvara och mjukvara för musikdatorn verkar hela tiden gå ner i pris. Musikstudions “maskinpark” verkar faktiskt ganska så föråldrad redan.

Nu stiger “febern” igen… Bäst att försöka sansa sig lite, “sänka temperaturen”. Resonera lite sansat och realistiskt. Jag saknar kanske inriktning. Vad kan jag egentligen? Kanske det skulle vara bäst att specialisera sig inom musiken, istället för att försöka vara något slags enmansorkester och göra allt själv?

Komponera?

Jag tyckte faktiskt redan som tonåring om att komponera. Det vart väl en och annan jazzlåt, inte så avancerat melodiskt. Mest lite intressanta ackord att improvisera över.

Jag skulle kanske sätta mig och koncentrera mig på lite songwriting? Men går det verkligen att få ut några fräscha idéer ur det här redan fyrtioåriga huvudet? Vad jag har är ett bra gehör, tillräckligt med musikteori, en elgitarr att prova med, Finale för notskrift, Cubase för pianorulle och lite arrangering…

Arrangera?

Ja, det var nog egentligen mest det jag gjorde förut. Arr för piano av redan skriven musik – t.o.m. något försök med instrumentering av stråkorkester. Då hade man minsann ingen möjlighet att prova och höra hur det skulle låta med stråkar. Nu går det ju att få fram stråkarna nästan direkt med Windows.

Storband, symfoniork, eller varför inte popband? Man kanske t.o.m. skulle kunna göra typ små brass- eller stråk-arrangemang åt andra som vill lägga på sina inspelningar, och faktiskt tjäna en slant på det? Mmm… är det febern som stiger igen? Som sagt, schysst gehör, harmonilära, Finale, Cubase… Band-in-a-Box – automatiskt! ; )

Mixa?

Ja, pluggar i massor har man ju, så det är ju inga problem. Även om de flesta är gratis. Detta är också ett väldigt intressant område i modern musikproduktion. Men vad skulle egentligen målet vara? Vad ska man mixa om man inte producerar någon musik? Åt andra? Remixar?

Nej, man har ju sin hörselskada och jag litar faktiskt inte riktigt på mina öron. En mixare måste nog ha bra hörsel, eller?

Mastering?

Jag vet att mixa och mastra är två olika saker, men för mig känns det som en del av mixningen, t.o.m. lite tråkigt. Sitta och skruva upp musiken till max så att säga, ut och kämpa på volymkrigets “slagfält”. Dock blir väl allt intressant när man går in i det. Javisst ja, hörseln…

Instrumentalist?

Så började det hela: blockflöjt, sen klarinett. Saxofonen tog överhanden till sist. Väldigt intressant på den tiden, och jag tror att jag hade lätt för att lära. Så lätt att det kanske blev för lite övning för att bli riktigt bra. Men det kändes faktiskt som att man började behärska saxen hyfsat bra när man var så där en 16 år. Med i radio en gång också…

Nu känns det så mycket svårare att lära. För den höga volymens skull blir det inga mer blåsinstrument. Nu är det gitarr, och man kommer aldrig i närheten av vad man kunde förr – åtminstone inte rent tekniskt.

Ska man sitta ensam och lira nu är ändå gitarr, eller möjligen piano det smartaste. Vore hemskt kul att lära sig sjunga samtidigt.

Sång?

Det mest fascinerande instrumentet! Och visst skulle det vara intressant att kombinera med arrangering och inspelning och göra sina egna acapella-låtar. Sjunga bas, do-do-do-do-doo, in i en fin kondensator-mikrofon. ( Kanske med någon bra autotune-plugin… Allt är ju tillåtet i vår tid.) Äsch, jag får ju alltid ont i halsen när jag sitter och sjunger en längre stund. Undrar vad det beror på?

Analytiker?

Det är väl det man gör mest: grunnar över och analyserar det mesta. Musikanalytiker? Man ska nog åtminstone vara expert på någonting för att kunna syssla med det…

Recensent?

Vara expert på en musikstil, några artister? Bevaka skivutgivning eller konserter? Det hörs som om plånboken gnyr till lite… Å andra sidan tycker jag ju det är otroligt intressant att läsa biografier, självbiografier, och t.o.m. diskografier. (“Hallå där ute, finns det någon mer som tycker om att läsa diskografier?”)

Men ska man recensera, måste det ju finnas en publik. Vem skulle läsa recensioner av återutgivningar av musik från sextio- och sjuttiotalet?

Det här tål att tänka på. Att “smala av” musikproducerandet lite. Nej, jag tror jag tar en paus med musiken, och börjar läsa romaner – det man ju aldrig haft tid till förr.

Några ackordföljder att använda i låtskrivandet

Har du någon gång fått till ett riktigt schyst beat, men sen fastnat i ackorden? Det blir liksom bara lika som förut? På kvintcirkeln finns alltid nya vägar att gå. Den kan också hjälpa dig att få en idé om vad dina favoritmusiker använder i sin musik.

Jag älskar kvintcirkeln! (Mer om kvintcirkeln här..) Den har hjälpt mig att få ett hum om det här med harmonilära, utan att egentligen ha studerat ämnet. Och vad praktiskt att kunna få fram snygga ackordföljer till nya kompositioner! Var börjar man?

Här börjar “man”:

Kvintcirkeln

De här sex ackorden har närmast “släktskap” med varandra och är lätta att kombinera. De i mitten ger den s.k. tonarten – C i dur eller A-moll i moll. I musikteori kallas de “tonika” respektive “tonikaparallell”. Flyttar du den här zonen över cirkeln, har ackorden du kommer till samma relation till varandra.

Många, många låtar går aldrig utanför den här “hagen”, utan håller sig till en tre, fyra, fem ackord hela låten igenom. T.o.m. två ackord är vanligt. (“Kött o potatis”-rock i all ära, liksom mången dansmusik – ackorden slösar man inte på…)

Lyssna på det här exemplet. Det är i tonarten G (tonikan i det här fallet), så transponera det hela ett steg till höger på kvintcirkeln. Du har då C till vänster och D till höger. Moll-ackorden (parallell-ackorden) blir då E-moll, A-moll respektive B-moll.

G-Em-Am-D-Bm-Em-Am-D

En “rundgång” med fyra ackord som här gick runt två gånger. B-moll ersatte G den andra gången, en mycket vanlig manöver.

Med dessa sex grundackord kan du alltså laborera ganska fritt. Använd förstås öronen och ditt goda omdöme. Går du utöver dessa sex – utforskar lite utanför “hagen” – kan det låta friare och intressantare, men också onaturligt om du inte ser upp.

Hur vet man i vilken tonart en låt går? För det mesta slutar den helt naturligt på just det ackordet.

Ska låten vara i moll använder du ackorden på undersidan, men det till höger om tonikan (som då är ett mollackord) blir vanligen i dur. I tonarten A-moll blir det alltså E, inte E-moll.

Det här ackordet, som naturligt “drar mot”, eller löses upp i tonikan kallas “dominant”. Alltså G mot C och E mot A-moll, D mot G o.s.v. På de här ackorden kan du lägga en “sjua”, t.ex. G7.

Här är ett mönster som är vanligt i många, om än inte alla, musikstilar:

Am-D-G

D (dominanten) leder naturligt till G, men du lägger även A-moll före. (En s.k. “II-V-I-progression”, 2-5-1, efter grundtonernas plats på skalan.)

Vill du alltså ha lite mer ackord att “väva” runt din melodi, kan du prova att lägga till de här två ackorden före ett annat. Det beror ju förstås på om det passar din musikstil. G utökas alltså till Am-D-G, och C blir Dm-G-C o.s.v.

Är man inne på jazz/fusion/funk-linjen, där man ibland riktigt “frossar” i harmonier, kan man faktiskt gå riktigt långt bort på kvintcirkeln och byta ut dominanten mot ackordet tvärsöver. Precis mittemot D på kvintcirkeln ligger ju t.ex. Ab. Ackordföljen blir då “kromatisk”, Am-Ab-G:

Kromatik  (enligt en del helt onödig “akrobatik”)

Prova att “vandra” runt lite på kvintcirkeln. Att gå åt vänster så här kallas för en “tonal kvintgång”:

Dm-G-C-F-Bm-E-Am  (Används förresten i Gary Moore´s “Still Got the Blues”, förutom tusentals andra låtar.)

Eller den här ackordslingan i A-dur:

Bm-E-A-D-Bm-E-A  (Visst finns det ett system!)

Går du åt höger i steg, kan det låta så här :

Fm-C-Eb-Bb-Db-Ab-C  (Låter bra likt Eagle´s “Hotel California” i början, eller hur?)

Är du som jag och ofta nöjer dig med en blues?

A-A-D-A-E-A  Grundläggande bluesmönster i A-dur.

Den spelas oftast över tolv takter, därav “bluestolva”.

Lägg gärna upp en kommentar med någon av dina ackordfavoriter!

Musikteori – till nytta i din musikstudio?

Brukar du ta ut melodi och ackord till låtar på gehör? Får du plötsligt en idé i huvudet gäller det ju att snabbt “få ut den”, och “fånga den” med din gitarr/piano eller ett annat instrument. Alternativet är att skriva upp musiken du tänker på – på papper eller i din musikdator. Finns det något enkelt hjälpmedel för att få det rätt?

Det blir ju inte alltid lätt att överföra något så abstrakt, spontant och känslomässigt som musik, till ett notpapper, eller till ett sextonspårs-arrangemang i Cubase i datorn.

Har du suttit där, haft musiken klar i huvudet, och kanske t.o.m. nynnat eller sjungit melodin, men det har inte kunnat att hitta rätt ackord? Med mycket provande och trixande med “fel” ackord, har den ursprungliga melodin sakta men säkert tonat bort eller förvanskats? Borta för alltid…

Lär dig harmonilära!” säger den lärde. “Då är det lätt!” Så lätt är det kanske inte, om du varken har tid eller möjligheten att sätta dig och studera det nu. ( Det finns en del webbplatser med bra träning i musikteori. )

 

Om så vore, är det ändå ingen garanti för att musiken i ditt huvud blir någonting på riktigt. Många har blivit så låsta i alla musikteorins “gyllene regler”, att kreativitetens spontanitet har släckts. Har du bra gehör och kan skapa musik i huvudet ska du vara glad att du har den talangen! (Jimi Hendrix kunde visst just inte någon harmonilära alls.)

Om du då har tagit ut melodin, det må vara en egen komposition, eller helt enkelt för att göra en cover på en annan låt, vilka är då ackorden? Vilken basgång kan man använda? Ja, med bara en melodislinga blir det ju ändå inte så mycket. Kan kanske lite harmonilära ändå vara behjälpligt i din musikstudio?

Det finns ju förstås digitala musikprogram som kan vara nyttiga. För songwriting är faktiskt Band-in-a-Box riktigt vettigt, där man lätt kan jämföra olika ackordgångar och höra dem spelas upp i olika stilar. Dock kvarstår problemet om man inte har något hum om vilka ackord man ska skriva in. (Funktionen som automatiskt skapar ackordföljder gör det knappast som du hade tänkt dig.)

Jag ska ge ett tips. Ett enkelt tips. Det är klart, vill man studera musikteori, noter och liknande, så kan det vara bra ju mer man kan. Men även utan en massa studietimmar kan man få kontroll över harmonierna och lättare ta ut ackord och bas till låtar. Som tur är finns det ett verktyg som är lika enkelt som sinnrikt: “kvintcirkeln”.

Kvintcirkeln
Kvintcirkeln

 

Utifrån den kan man arbeta sig riktigt långt in i harmoniernas underbara värld, och även på den mest grundläggande nivån kan man använda den för att hitta ackord på gitarren eller klaviaturet. Rätt ackord. Inte bara de som man råkar hitta när man sitter och provar allt möjligt.

Min pappa gav mig en papperskopia av kvintcirkeln när jag var liten. (Som gitarrlärare i den kommunala musikskolan har han alltid haft en massa spännande papper med noter och musiklära.) Kvintcirkeln är lätt att fatta, och jämför man olika ackordgångar hör man att det stämmer. Det roliga är att den största delen av musiken i västvärlden bara har 3 – 5 ackord, och det är samma som gäller med små variationer.

Här finns ackord för gitarr.

Här finns ackord för klaviatur.

Börja var du vill på kvintcirkeln. Ta A, för att göra det lätt på gitarren, som till vänster har D och till höger E. Där har du ackord till en miljon låtar!

ADEA A – D – E – A

Vill du ha samma harmonier i ett annat läge (i en annan tonart), gå då längs kvintcirkeln åt höger eller vänster. Stanna t.ex. vid C som kanske ligger bekvämare för din spelkompis som spelar, låt säga piano. Då har du F till vänster och G till höger, och de tre har då samma “relation” som A, D och E.

CFGC C – F – G – C

(C är ju förresten grundtonen i vårt tonala system.)

Detta är grunden, och t.ex. en vanlig “blues-tolva” har just de här ackorden. Ja, “en miljon låtar” är nog ingen överdrift.

Sen kan man ju bygga vidare. Det finns ju dur och moll (“glad” och “ledsen”), och ackorden på insidan i kvintcirkeln är mollackord, som lätt går att bygga in i en “rundgång”, som den med C, F och G. Vad tycks om att ersätta F med Dm?

CDmGC C – Dm – G – C

Intressant… Tittar du på cirkeln ser du att Dm – G – C ligger efter varandra. Betyder det att man kan gå fram och tillbaka hur som helst över cirkeln? Hur blandar man dur- och mollackord (ackorden på ovansidan respektive undersidan)? Finns det några gränser? Kan man gå så långt som från C till F#, som ligger tvärs över?

Det blir ämnet för nästa artikel, som innehåller en hel del exempel på användbara ackordföljder. Och som sagt, kvintcirkeln är en nyckel till att sen “transponera” ackorden till ett läge som passar dig och din sång bättre.

Spara kvintcirkeln, och varför inte studera in dig lite i den?

Kunde du redan det här? Toppen! Kvintcirkeln kan ju innehålla mer detaljer, som att visa hur många b- eller #-förtecken en viss tonart har. Jaha, kan du det också? Då kanske du använder kvintcirkeln till något annat, eller så kanske du har några andra smarta tips att dela med dig av…

Songwriting direkt med musikdatorn – kan vara jättepraktiskt!

Du som skapar musik vet att idéerna kan komma när som helst och var som helst. Komma, och gå lika fort… Är en dator praktisk för det ändamålet, eller är den lite för tungrodd så att säga?

För en del är en dator något som dödar inspirationen. I så fall är det kanske bäst att inte ge sig in i det här med att ha en digital musikstudio. Det blir dock en del kopplande och pulande, för att inte tala om bestyr med program, drivrutiner och buggfixar och sånt.

Har man väl utrustningen i ordning finns det nog ändå inget smidigare och effektivare för musikproduktion. Bortsett från att den kanske inte direkt är flyttbar. I det fallet är förstås en digitalporta eller musikapp till mobilen ypperlig.

Inget kan dock jämföras med en musikdator – en plattform med plats för allt som tänkas kan! Flerkanalsinspelning, midi-programmering och audio-editering, hela vägen ända fram till en slutmix och en färdigbränd CD!

Tänk bara, att ha allt på en stor skärm med bra bild. Vad bekvämt att ha allt där framför sig, inte minst spårens kompletta “timeline”.

Har du ett midikeyboard och kan spela på det något sådär? Var lycklig över det. Med kvantiseringen rätt inställd i ditt DAW kan det ju gå jättesmidigt att från ditt keyboard lägga in bas, trummor, klaviaturer etc.

Ett enkelt vst-instrument som erbjuder en grundläggande uppsättning instrument kan vara väldigt tjänligt.Native erbjuder gratis sin Kontakt 5 Player med 50 medföljande instrument. IK Multimedia (som även gör Ampltude) har något liknande, Sampletank II Free.

Man kan jobba riktigt snabbt, om man inte hamnar i någon “fallgrop” på vägen. Här några hållpunkter för att du inte ska fastna på vägen:

  • Ha om möjligt en dator enbart för detta ändamål (speciellt viktigt om du inte bor ensam.) Alla andra program, och speciellt internet, har en tendens att distrahera. Så rent som möjligt alltså, utan upp-poppande meddelanden om inkomna email etc.

  • Se till att ditt musikprogram – Logic, Cubase eller Acid, vad det vara må – startar upp så lätt och snabbt det går, och om du har datorn på, håll programmet öppet.

  • Ljudkort, mikrofoner och synthar m.m. ska naturligtvis vara inpluggade och färdiga att köra. Inget bekymmer om kablar och strömuttag (förbjudet att krypa på golvet!).

  • Låt ditt program vara “uppriggat” när det öppnar. Ex: låt en template öppna med typ fyra audio-spår färdiguppställda, samt ett midispår med vst-instrumentet för trummorna inpluggat. Låt allt vara rent från effekter. Jobbar du mer brett med midi och olika instrument kan du ju ha den vanligaste uppsättningen klar, t.ex. trummor, bas, piano, stråkar.

  • Håll stenhårt på dessa två regler:

  1. Använd inga effekter. Skjut upp det till senare.

  2. Spela in det som det blir, och editera inte. Gör hellre en ny tagning.

Tror du inte att de två reglerna är ganska vettiga? Är man sträng mot sig själv och sparar editering och effekter till sen, är det mycket lättare att hålla en bra “workflow”.

Musikdatorn är jättebra både till de stora jobben, liksom till de mindre. De oplanerade och mer spontana besöken i studion kan bli väldigt kreativa. Förutsatt att allt finns där körklart, och att du bara låter bli de där andra knapparna för stunden.