Taggad: effekter

Proffessionellt Tips för Inspelning/Mixning av Sång

 

Du må gilla Take6 eller inte – men visst har deras acapella-sång en fantastiskt sound? Det rörs sig förstås om extremt skickliga sångare, men inspelning och mixning av sången har jättestor betydelse för slutresultatet.

Skulle du vilja ha några små praktiska tips av en mäster-ljudtekniker?

Fortsätt läsa

Är det dags att mixa din musik? Titta här!

 

Är det dags att ge sig in på det här med mixning nu?

Anta att du helt enkelt har spelat in dig själv/ditt band i din hemmastudio. Du vill ha ett färdigt resultat, inte för att försöka få upp låten 10-topp direkt, men ha att något slags “demo”. Det måste ju mixas! Men du vill i nuläget inte gå in för att lära dig behärska det, och du vill heller inte lägga ner pengar på att anlita någon.

Jag har lärt mig att man lätt fastnar i skruvandet, och inte kommer någon vart. Här är ett grundrecept. Back to the basics! Och vilket som helst program för musikskapande – Cubase, Garageband, Audacity, Ableton – har de här komponenterna. Dessutom finns det många gratis effekter, t.ex. vst-plugins, att hitta på nätet.

Du behöver kompressor, equalizer (eller “filter”) och reverb. Men först det mest grundläggande.

Fortsätt läsa

“Grötigt” i basregistret – mixa rätt med hjälp av equalizern

Det är lätt att glömma att equalizern är ett jätteviktigt redskap för att få en mix att låta som man vill. Med equalizer, och andra filter, kan man förstås göra många olika saker.

T.ex. manipulera sitt gitarr-sound som man vill ha det. Eller kanske korrigera ett spår med sång som spelades in med inte så bra mikrofon eller rätt inspelningsteknik (svårt).

Men det är minst lika viktigt att skruva rätt när man mixar ihop allt. För att få det hela att riktigt sitta ihop.

Har du som jag haft problem med att mixen låter grötig i det låga registret? Baskaggen kommer inte fram som du vill, eller basen förlorar sin “skärpa”? Problemet kan ju förstås bero på att sounden i sig inte är av bra kvalité, eller att det är för mycket reverb (bastrumman gör sig kanske bäst helt utan reverb).

Å andra sidan är det oftast equalizern som kan lösa problemet. Ta en mix och exprimentera lite. Det spelar ingen roll om du har en proffsversion av Pro Tools, Logic eller Cubase, eller om du kör med gratis Audacity. Alla musikprogram har de här redskapen, och görs inte det här rätt spelar det ingen roll hur dyrt ditt inspelning/mix-program är.

Laborera med en elbas och en bastrumma. De behöver helt enkelt ha sitt eget spelrum, sina egna frekvensområden, där de inte krockar för mycket.

Låt t.ex. baskaggen ta “botten” – passar bra i många musikstilar. Använd en parametrisk equalizer där du skruvar upp frekvensen 80Hz med en 4 – 6dB. Värdet “Q” kan sättas på 1 (“Q” bestämmer hur brett frekvensområde som påverkas).

Sen är det viktigt att dämpa elbasen runt det register som bastrumman ska dominera. Sätt ett högpassfilter (“high pass”, alternativt använda ett “lowshelf-filter”) på ca. 200Hz som brytpunkt, så att elbasens frekvenser under 200Hz försvagas.

Det här gör det väldigt klart och redigt i botten.

Nu har ju inte de här instrumenten bara låga frekvenser, så leta fram basens artikulation och kaggens anslag, “klicket”. Med eq kan basen förstärkas lite någonstans mellan 700 och 1000 Hz (leta och lyssna). Bastrummans anslag skulle kunna förstärkas någonstans runt 2.5 – 5 kHz (= 2500 – 5000 Hz).

Principen är alltså: förstärk ett register hos ett instrument, skruva ner detsamma hos ett annat. Varje instrument behöver sitt spelrum. En grundpelare inom mixning.

Vill du istället ha basen riktig stor och stark i botten, gör tvärtom och filtrera bastrumman på de lägsta frekvenserna, men låt den vara starkare på t.ex. 100Hz, där elbasen skruvas ner. Smaken är ju delad, och varje instrument – det må vara ett “riktigt” eller en softsynth – har ju sin egen karaktär.

Dessutom har ju pianon, gitarrer, stråkar, etc. också låga frekvenser. Många låter helt enkelt ett högpassfilter ligga på alla andra instrument på ca. 250 Hz. Då “stör” inte de här instrumenten basen och bastrumman, som får hållas i basregistret – men utan att “bråka” sinsemellan alltså.

Nu beror förstås allt också på hur du hör. Med monitorer med för lite basåtergivning är det svårt att göra det här bra. Kanske som att famla i mörker…

Inget “bråk” i musikstudion alltså. Detta är ett exempel på att teknik ofta är viktigare än kostsam utrustning. Och en “tråkig” plugin kanske visar sig vara den viktigaste.

Vad behövs i musikstudion? Del II: Mjukvaran

Det finns verkligen många program för musikproduktion nuförtiden, och de blir bara kraftfullare och användarvänligare hela tiden. Vad skulle bästa fylla dina behov, och “tjäna” dig i din musikproduktion?

Logic Express
Logic
Reason
Reason

Artikeln från den 19 september handlade om “hårdvaran”, alltså de apparater som kan behövas. Till en datorbaserad hemmastudio blir det ju ljudkort, högtalare, kanske mikrofoner och någon synt etc. Jag poängterade att man inte bör snåla med detta då det är det som faktiskt låter.

Mjukvaran, som ofta tenderar att få mest uppmärksamhet, är ju bara verktyg för att sätta ihop det hela. Naturligtvis har förstås även sådant som effekter och mjukvaru-instrument betydelse för ljudet.

Men när det gäller ditt DAW (“digtal audio workstation”), kan du enligt min åsikt tjäna på att välja det lite enklare, avskalade, och helst specialiserade programmet. Då är det lättare att koncentrera dig på vad du egentligen har tänkt göra, och du behöver inte slösa bort en massa tid på att lära dig komplicerade proffs-program, och sitta och testa en massa smarta funktioner som du egentligen inte behöver. Tygla musikdatorn!

Nu följer en kort översikt över olika begrepp som är viktiga att tänka på, samt några vanliga program för musikskapande upplistade.

  • Midi = Midi är ett dataspråket för att “programmera” musik. Man matar på olika sätt in information om toner, styrka, längd, instrument, pitch bend och effekter m.m. Det är alltså bara fråga om information, inte ljudet i sig. Programvara eller traditionella syntar spelar sedan upp det. Med midi kan man även kontrollera musiken i real time under uppspelningen.

  • Audio = Verkligt inspelat ljud, dock digitalt, inte analogt som förr (t.ex. med en rullbandspelare). Med digital teknik spelar man lättare in, på många fler spår parallellt (“dubbar”), och med mycket mer flexibilitet. Blir det misslyckat, tryck bara på “delete”.

  • Loopar = En “loop” är en slinga som upprepas, och i loopbaserad musik, som t.ex. modern dansmusik, används både audio och midi. Här behöver man ofta mycket funktioner för att editera korta ljudbitar, t.ex. ändra tonhöjd utan att längden förändras och vice versa, samt använda många olika (ibland bisarra) effekter.

  • Effekter = Det produceras sällan musik utan några effekter alls. Grundläggande är sådant som reverb, equalizer och kompressor. Övrigt kan vara allt tänkbart från chorus, flanger till wah-wah, och vocoder. Oftast används effekter i form av s.k. “plugins”, som t.ex. VST och RTAS.

  • Mjukvaruinstrument = Program som fungerar som en synth. Ett piano, en samling trumset, en stråksektion eller en digital version av en gammal klassisk analog synthesizer. Styrs genom “midi”. Dominerande är Steinbergs VSTi.

  • Video = Att skriva musik, eller helt enkelt ljud, till film, har även det blivit lättare, mycket på grund av snabbare datorer. Ett ett DAW kan du sätta in videofiler i arrangemanget, och ordna ljudet parallellt med filmsekvenserna.

Fråga dig därför, vad ska jag göra? Vad gör jag bäst, och vill fokusera på? Är det att jobba med “loopar”? Då skulle säkert många nämna program som Acid, Ableton Live, Reason och Fruityloops, som är populära för just detta ändamål.

Arrangerar du musik och skriver noter? De just nämnda programmen kanske inte är så praktiska för det ända målet, men däremot Sibelius och Finale har det som specialitet.

Vill du ha en bred bas, för omfattande inspelning, och för att använda mjukvaru-trummor och andra instrument? Programmet behöver förstås vara bra enkelt att använda ( “rec”, “start”, “stop” typ), och samtidigt ha de midifunktioner du behöver, t.ex. stöd för de mjukvarusyntar du har, samt vissa praktiska funktioner för kvantisering o.d. Tänk i förväg på hur många spår du kommer att behöva. (Vem behöver 128 spår?)

Är du inne på film, kanske du lockas av Steinbergs flaggskepp Nuendo, som ska vara perfekt för det ändamålet.

Nu har ju programmen blivit så bra att de ofta kan göra allt, mer eller mindre. Kom bara ihåg att hur kul det än är att kunna ha “allt”, sätter det ofta käppar i hjulet för produktiviteten, eftersom det blir för stort och komplicerat.

Det här området har dessutom blivit så kommersialiserat, och reklamen, som förr mest riktade sig till de professionella, nu mer riktar sig till amatörer och “vanliga” (kanske som du och jag). Går man helt sonika till musikaffären, är det lätt att man kommer hem med något som egentligen inte alls passar en.

Om du just nu funderar på att skaffa en datorbaserad musikstudio, rekommenderar jag att utforska och kanske t.om. prova några av de program som finns. En del har trial- eller demoversioner. Alla har ju olika smak – det en tycker är smidigt, är krångligt för en annan.

Ofta kan man också ladda ner manualer, se videos på Youtube, samt läsa en hel del på nätet. Studios Forum är jättebra, och har hela avdelningar för de vanligaste programmen. Välj noga, utan att under tiden glömma bort att sjunga, ta fram guran eller plita ihop texter. (Bli inte teknik-nörd!)

Några länkar till populära märken (så klart inte komplett lista), varav en del har nedladdningsbara demos:

Ableton trial

Acid trial

Cubase, Sequel och Nuendo: steinberg.net

   Sequel trial

Finale trial

Fruity Loops trial

Logic

Pro Tools

Reason trial

Sibelius trial

Sonar

Tracktion