Kategori: Inspiration

Tekniken och kreativiteten i musikstudion – Superbra tråd på Studio Forum

Jag brukar regelbundet läsa Studios forum, och jag borde nog bli bättre på att göra mig hörd där. Viktigt med dialog.

Och här på bloggen blir det ju inte direkt mängder av kommentarer till inläggen, men det beror kanske också lite på mig själv.

Just därför, tar jag nu och ”lånar” lite kommentarer från en superbra tråd på forumet – hoppas forum-medlemmarna har fördrag med det.

Fortsätt läsa

Hindrar rädsla dig från att sjunga ut?

Du sitter inne med så mycket inspiration och idéer till olika musik-projekt. Du har en hemmastudio med en hyfsad mikrofon färdig för att börja spela in vokal-spår. Kanske t.o.m. tillgång till en professionell studio.

Dessutom, du har en inre övertygelse om att du har talang för att sjunga.

Förutom det har du kanske också brinnande önskan att sjunga inför publik, kanske med ett band.

Men du får inte till det! Rädsla för att ta så mycket som en ton inför andra hindrar dig!
Fortsätt läsa

Inspiration till nästa projekt: L. Young gör sex vokalstämmor helt själv

 

Hej! Nu var det ett tag sen. Andra projekt har gjort att det inte blivit kvar mycket tid och energi för min kära hemmastudio.

Det har kanske varit lika för dig? Men det är väl normalt att det går lite i vågor.

Hur hittar man inspirationen igen då? Glöm inte:Inspiration kommer med transpiration.     : )

Vi får börja jobba bara!

Ofta börjar ju lusten med musik man hör. Om du som jag sjunger – mest för sig själv alltså – kommer nog det här att vara intressant:

Visst blir man inspirerad? Ok, det kanske inte är just din stil, men visst har han musikalisk talang så det skulle räcka till åt några fler av oss?

Fortsätt läsa

Ge din musik en publik på nätet

Build an audience” – är ett av tipsen i Sean McManus´ ”Fifteen top music promotion tips” . Artikeln är från 2005, men det är lika sant nu. En publik måste byggas upp successivt.

År 2005 var det förstås redan aktuellt med egen webbplats, nedladdningsbara mp3, sociala nätverk och distributions-sajter (aggregatorer). Nu sju år senare har det bara blivit ännu mer omfattande, och smidigare och billigare än någonsin att marknadsföra din musik.  Fortsätt läsa

Kvintcirkeln

Piffa upp ackorden i dina låtar med mellandominanter

Kvintcirkeln har varit med tidigare här, och jag har inte hittat något lättare sätt att jobba med ackord. I ett annat tidigare inlägg hade jag samlat lite ackordföljder som kan vara användbara.

Här kommer ett tips om hur man kan lägga till lite fler ackord. Ja, har du ofta satt ihop din musik, och upptäckt att ackorden är ungefär samma som förut? Eller att de följer samma mönster de flesta inom genren använder?

Men du kanske inte jämt vill ha samma-samma. Många gillar ju faktisk stilar inom pop, jazz, soul eller fusion som använder lite rikare harmoniföljder. Nåja, musiken varieras ju inte bara genom ackorden – kanske en blandning av “ingredienserna” melodi – harmoni – rytm – klang. Men visst kan lite ändringar i ackorden göra underverk!

Fortsätt läsa

Varenda snubbe har en hemmastudio nuförtiden!

Blir du som jag inspirerad att se och höra andra producera musik? Kanske titta in i deras musikstudio och se hur man jobbar?
På Youtube finns idag mängder av kortfilmer av det här slaget. Det kan vara tutorials om hur man mixar med t.ex. Logic eller Cubase. Olika mikrofoner som testas för sång. Ett nytt beat som skapas från “scratch”.
I den här hemmastudion finns många prylar, och det första spåret med gitarr, och sen ackord, utvecklas till något helt annat. Med många synthar kan du förstås producera nästan vilket ljud som helst, men blir det inte i slutändan lite svårt att veta vad? Men som han säger, det är en “sketch”.

Fortsätt läsa

Gratis utbildning i musikteori och gehör – öppnar nya vägar i musikens värld.

Skulle du vilja träna upp ditt gehör? Eller veta mer om musikteori? Ricci Adams’ musictheory.net finns där, liksom också teoria.com . De här båda webbtjänsterna är helt gratis att använda. Det är bara en fråga om att ge sig på det. Ta dig lite tid!

Jag för min del har alltid fascinerats av snygga ackord och olika sätt att kombinera dem, få dem att fogas samman, och spinna melodier och rytmer över dem, mmmmm…

Fortsätt läsa

Spela, sjunga, komponera, arrangera, mixa… Vad sysslar man med egentligen?

Nej, jag vet inte riktigt vad det ska bli av det här.. “Musikstudiofeber” – det är nog just det jag har. Och känner att det saknas något. Spelkompisar kanske? Eller mer tid över för obegränsad inspelning, dubbning, mixning – åh, vad härligt det skulle vara!

Grejer fattas ju inte i detta tidevarv, och både hårdvara och mjukvara för musikdatorn verkar hela tiden gå ner i pris. Musikstudions “maskinpark” verkar faktiskt ganska så föråldrad redan.

Nu stiger “febern” igen… Bäst att försöka sansa sig lite, “sänka temperaturen”. Resonera lite sansat och realistiskt. Jag saknar kanske inriktning. Vad kan jag egentligen? Kanske det skulle vara bäst att specialisera sig inom musiken, istället för att försöka vara något slags enmansorkester och göra allt själv?
Fortsätt läsa

Den där producenten behövs nog om det ska bli någon musik…

I want to be a producer” sjunger man i Mel Brooks berömda film “The Producers” från 1968 (ny version gjordes 2005). Visst känner man tjusningen att få producera! Det må vara en broadway-musical eller en musikinspelning. Tänk att få organisera ett “verk” och se hela processen från början till slut, att få arbeta med en massa begåvade artister och proffs!

I en modern digital musikstudio där hemma kan du göra just detta – helt själv! Du är kanske som jag din egen “producent”. Men vad producerar vi egentligen? Bara det att det går att göra något, betyder inte att det kommer att göras och att andra kommer få resultatet i sin hand. Man skulle kanske behöva en musikproducent, i ordets traditionella betydelse.

Du ska själv välja material, skriva det om du också är låtskrivare. Arrangera det, och kanske också notera det. För att inte tala om att rigga mikrofoner, spela in dig själv och dubba i ett antal spår. Inspelningstekniker är du, vid mixerbordet sitter du, och kommer det så långt som till att slutföras ska du mastra också. Alla dessa uppgifter är ju var och en jättesvår i sig. Hur samordnar man allt och får det att gå framåt?

Det skulle man kunna säga är producentens idealiska roll. Få det att hända. Till exempel att hålla ett ungt rockband på samma linje och arbetssamma under en hel inspelning, vilket nog inte alltid är så lätt. Många praktiska saker måste ordnas, t.ex. att samordna komposition och arrangering av material med studiotid och personal, samt tillgång till studiomusiker och instrument.

Dessutom, det finns ju alltid ett mål. För det mesta har ju en cd-skiva inte bara målet att vara bra, utan också att spridas i en vidare krets – vara kommersiellt gångbar! Helt klart måste producenten tänka på kassan, både på de tillgångar som finns för att genomföra det hela och på den framtida vinsten.

Det är väl inte konstigt att många kreativa musiker har betraktat en musikproducent med lite misstänksamhet, om inte som en fiende. Många har försökt producera sig själva i stället för att en producent ska välja låtar och bestämma stil och allt.

I Mark Ribowsky´s biografi om Stevie Wonder – som hunnit med både att vara underbarn, nyskapare och guru – beskrivs hur den drygt 20-årige Stevie fungerade i studion, när man skapade musiken till plattor om “Music on My Mind” och “Talking Book” (båda 1972). Musikproduktion på hög nivå, men hur blev det verklighet?

Han möter upp i musikstudion med Bob Margouleff och Malcolm Cecil, som skötte den bokstavligt talat rumkrävande synthen (“TONTO”), samt alla andra studiosysslor. Det började alltid med, “Ok, vad vill du göra i dag då?” Man började spela någonting, varefter Stevie började spela på något annat och föreslog att man skulle spela in det. Ett slags organiserat kaos.

Man lät för säkerhets skull bandspelaren gå hela tiden, och så fick man faktiskt fram en hel massa material, av vilket bara en bråkdel gavs ut. På mycket av musiken spelar faktiskt Stevie alla instrumenten och sjunger alla stämmor – och inte dåligt!

Stevie Wonder står som producent, men, hade det verkligen blivit något resultat om det inte varit för dessa två medproducenter? O andra sidan gav det fria konceptet rum för mycket spontanitet, vilket säkert gjorde underverk.

Mycket annorlunda jämfört med det vanliga systemet hos Motown, skivbolaget. Han kom med sin nya låt. Blev den godkänd fick han komma och spela in sången en tid senare, på en redan färdig instrument-mix. En “fabrik” med producenterna som något slags förmän.

Helt klart sätter många producenter, både självständiga och anställda av skivbolag, kommersiella intressen före de artistiska/konstnärliga.

Nåja, jag är inte ute efter att tjäna pengar på musik, och för övrigt vet jag inte riktigt vilket specifikt mål jag har. Att helt enkelt ha kul och känna att man skapar något är nog tillräckligt. Vad har du förresten för mål? Känner du ibland att du skulle behöva en riktigt bra musikproducent till din hjälp?

Referens:

Signed, Sealed and Delivered – The Soulful journey of Stevie Wonder”,  Mark Ribowsky  2010

Fånga rytmen med midi och “hitpoints”

Det har ju varit sen länge populärt att stjäla från andras låtar – “samplingar”. Oftast korta fraser som man samplat, eller spelat in, och sen editerat, loopat och använt i sitt eget arrangemang. Du har säkert provat det någon gång. Är musiken inte spridd kommersiellt så är det inget som helst fel med det.

Att använda “hitpoints” för att fånga rytmiska mönster är annorlunda. Egentligen ett sätt att härma, och härmar gör man väl jämt i musiken? Musikproduktion har ju alltid varit fråga om att inte bara inspireras av andras musik, utan också låna eller “citera”. Det är väl sällan en komposition är 100% original?

Prova den här metoden om du vill få in lite extra liv i ditt stycke, speciellt om du är utan levande rytmsektion. Ett sätt att få bort lite av känslan av dator (“Jaså, det är midi-musik!”), att din låt känns lite tam. De flesta moderna program för musikstudio har den här funktionen.

Här kan du alltså fånga den exakta känslan i en rytm som inte är helt metrisk, exakt (t.ex. raka åttondelstrioler). En mänsklig trumslagare slår ju sällan helt exakt. Det får det där lilla extra, groovet, som är svårt att sätta fingret på. Sånt är svårt att härma.

Ett exempel:

Detta fill-in låter enkelt men är inte det, om du inte är en duktigt trumslagare…
Barry_White_Playin_your_game_baby
(Från Playing Your Game Baby, Barry White)

Så här blev det färdigt att användas i vilket som helst tempo, och med vilka som helst trumsound…
game_mix

Hur gör man? Det beror förstås på vilket program och vilken metod.

I Cubase kallas det “Groove Quantize”

I Apple’s Logic kallas det för “Groove Template”.

Pro Tools har sin “Beat Detective” som gör “Groove template extraction”.

I Sonar heter det “Groove Quantize”

Reason har sin “Regroove” vilken ska göra det här med galans.

I stora drag: man använder en audiofil, som analyseras, och hitpoints märks ut. Du kan justera dem som du vill, och sen spara det.

När man skapat en grupp med hitpoints, kan du använda det som ett mönster, eller template, i kvantiseringen. Musiken i ett midi-spår kan sen formas efter det. Ett rytmiskt mönster kopieras så att säga, och läggs in i ett midispår. Sen kan t.ex. en vst-plugin spela det.

Det kan bli väldigt intressant att låta andra instrument spela det som från början var ett helt annat instrument. Den här grooviga gitarren…

Stevie_Wonder_So_what_the_fuss
(Från So What the Fuss, Stevie Wonder)

blev en ganska drivande pianofras…

fuss_mix

Bara fantasin sätter gränser. Den här midi-skapade reggae-basen…
rayggae_mix

Bygger faktiskt på det här breaket med Ray Charles’ sång…
Ray_Charles_Tell_me_how_do_you_feel
(Från Tell Me How Do You Feel, Ray Charles)

Nåja, det är inte helt lätt det här, lite pillande blir det allt. Men där är ju som alltid balansgången: att utnyttja denna fantastiska musiksoftware utan att fastna i den. Skapa musik helt enkelt.

Att tänka på:

  • Se till att hitta det exakta tempot i originalmusiken innan du sätter ut slagpunkterna (hitpoints). Annars blir ju hela rytmen fel när du använder den i ditt midi-spår.
  • En audio-fil med kompakt ljudbild och många instrument samtidigt gör det svårt att hitta rätt punkter. Ju färre instrument, desto lättare. Enbart trummor är förstås lättast.
  • Försök att hitta de punkter som gör det där speciella, groovet, och använd det i ditt arrangemang. men på ett annorlunda sätt. Försök inte skapa en kopia av originalmusiken, vad tjänar det till?

Det finns ju även specialiserad software som gör det här. Ett exempel är Drumtracker från Toontrack (som ju också gör EzDrummer), där man kan ta ut en trumsnutt och spara den direkt som en midi-fil.

Några ackordföljder att använda i låtskrivandet

Har du någon gång fått till ett riktigt schyst beat, men sen fastnat i ackorden? Det blir liksom bara lika som förut? På kvintcirkeln finns alltid nya vägar att gå. Den kan också hjälpa dig att få en idé om vad dina favoritmusiker använder i sin musik.

Jag älskar kvintcirkeln! (Mer om kvintcirkeln här..) Den har hjälpt mig att få ett hum om det här med harmonilära, utan att egentligen ha studerat ämnet. Och vad praktiskt att kunna få fram snygga ackordföljer till nya kompositioner! Var börjar man?

Här börjar “man”:

Kvintcirkeln

De här sex ackorden har närmast “släktskap” med varandra och är lätta att kombinera. De i mitten ger den s.k. tonarten – C i dur eller A-moll i moll. I musikteori kallas de “tonika” respektive “tonikaparallell”. Flyttar du den här zonen över cirkeln, har ackorden du kommer till samma relation till varandra.

Många, många låtar går aldrig utanför den här “hagen”, utan håller sig till en tre, fyra, fem ackord hela låten igenom. T.o.m. två ackord är vanligt. (“Kött o potatis”-rock i all ära, liksom mången dansmusik – ackorden slösar man inte på…)

Lyssna på det här exemplet. Det är i tonarten G (tonikan i det här fallet), så transponera det hela ett steg till höger på kvintcirkeln. Du har då C till vänster och D till höger. Moll-ackorden (parallell-ackorden) blir då E-moll, A-moll respektive B-moll.

G-Em-Am-D-Bm-Em-Am-D

En “rundgång” med fyra ackord som här gick runt två gånger. B-moll ersatte G den andra gången, en mycket vanlig manöver.

Med dessa sex grundackord kan du alltså laborera ganska fritt. Använd förstås öronen och ditt goda omdöme. Går du utöver dessa sex – utforskar lite utanför “hagen” – kan det låta friare och intressantare, men också onaturligt om du inte ser upp.

Hur vet man i vilken tonart en låt går? För det mesta slutar den helt naturligt på just det ackordet.

Ska låten vara i moll använder du ackorden på undersidan, men det till höger om tonikan (som då är ett mollackord) blir vanligen i dur. I tonarten A-moll blir det alltså E, inte E-moll.

Det här ackordet, som naturligt “drar mot”, eller löses upp i tonikan kallas “dominant”. Alltså G mot C och E mot A-moll, D mot G o.s.v. På de här ackorden kan du lägga en “sjua”, t.ex. G7.

Här är ett mönster som är vanligt i många, om än inte alla, musikstilar:

Am-D-G

D (dominanten) leder naturligt till G, men du lägger även A-moll före. (En s.k. “II-V-I-progression”, 2-5-1, efter grundtonernas plats på skalan.)

Vill du alltså ha lite mer ackord att “väva” runt din melodi, kan du prova att lägga till de här två ackorden före ett annat. Det beror ju förstås på om det passar din musikstil. G utökas alltså till Am-D-G, och C blir Dm-G-C o.s.v.

Är man inne på jazz/fusion/funk-linjen, där man ibland riktigt “frossar” i harmonier, kan man faktiskt gå riktigt långt bort på kvintcirkeln och byta ut dominanten mot ackordet tvärsöver. Precis mittemot D på kvintcirkeln ligger ju t.ex. Ab. Ackordföljen blir då “kromatisk”, Am-Ab-G:

Kromatik  (enligt en del helt onödig “akrobatik”)

Prova att “vandra” runt lite på kvintcirkeln. Att gå åt vänster så här kallas för en “tonal kvintgång”:

Dm-G-C-F-Bm-E-Am  (Används förresten i Gary Moore´s “Still Got the Blues”, förutom tusentals andra låtar.)

Eller den här ackordslingan i A-dur:

Bm-E-A-D-Bm-E-A  (Visst finns det ett system!)

Går du åt höger i steg, kan det låta så här :

Fm-C-Eb-Bb-Db-Ab-C  (Låter bra likt Eagle´s “Hotel California” i början, eller hur?)

Är du som jag och ofta nöjer dig med en blues?

A-A-D-A-E-A  Grundläggande bluesmönster i A-dur.

Den spelas oftast över tolv takter, därav “bluestolva”.

Lägg gärna upp en kommentar med någon av dina ackordfavoriter!

Musikteori – till nytta i din musikstudio?

Brukar du ta ut melodi och ackord till låtar på gehör? Får du plötsligt en idé i huvudet gäller det ju att snabbt “få ut den”, och “fånga den” med din gitarr/piano eller ett annat instrument. Alternativet är att skriva upp musiken du tänker på – på papper eller i din musikdator. Finns det något enkelt hjälpmedel för att få det rätt?

Det blir ju inte alltid lätt att överföra något så abstrakt, spontant och känslomässigt som musik, till ett notpapper, eller till ett sextonspårs-arrangemang i Cubase i datorn.

Har du suttit där, haft musiken klar i huvudet, och kanske t.o.m. nynnat eller sjungit melodin, men det har inte kunnat att hitta rätt ackord? Med mycket provande och trixande med “fel” ackord, har den ursprungliga melodin sakta men säkert tonat bort eller förvanskats? Borta för alltid…

Lär dig harmonilära!” säger den lärde. “Då är det lätt!” Så lätt är det kanske inte, om du varken har tid eller möjligheten att sätta dig och studera det nu. ( Det finns en del webbplatser med bra träning i musikteori. )

 

Om så vore, är det ändå ingen garanti för att musiken i ditt huvud blir någonting på riktigt. Många har blivit så låsta i alla musikteorins “gyllene regler”, att kreativitetens spontanitet har släckts. Har du bra gehör och kan skapa musik i huvudet ska du vara glad att du har den talangen! (Jimi Hendrix kunde visst just inte någon harmonilära alls.)

Om du då har tagit ut melodin, det må vara en egen komposition, eller helt enkelt för att göra en cover på en annan låt, vilka är då ackorden? Vilken basgång kan man använda? Ja, med bara en melodislinga blir det ju ändå inte så mycket. Kan kanske lite harmonilära ändå vara behjälpligt i din musikstudio?

Det finns ju förstås digitala musikprogram som kan vara nyttiga. För songwriting är faktiskt Band-in-a-Box riktigt vettigt, där man lätt kan jämföra olika ackordgångar och höra dem spelas upp i olika stilar. Dock kvarstår problemet om man inte har något hum om vilka ackord man ska skriva in. (Funktionen som automatiskt skapar ackordföljder gör det knappast som du hade tänkt dig.)

Jag ska ge ett tips. Ett enkelt tips. Det är klart, vill man studera musikteori, noter och liknande, så kan det vara bra ju mer man kan. Men även utan en massa studietimmar kan man få kontroll över harmonierna och lättare ta ut ackord och bas till låtar. Som tur är finns det ett verktyg som är lika enkelt som sinnrikt: “kvintcirkeln”.

Kvintcirkeln
Kvintcirkeln

 

Utifrån den kan man arbeta sig riktigt långt in i harmoniernas underbara värld, och även på den mest grundläggande nivån kan man använda den för att hitta ackord på gitarren eller klaviaturet. Rätt ackord. Inte bara de som man råkar hitta när man sitter och provar allt möjligt.

Min pappa gav mig en papperskopia av kvintcirkeln när jag var liten. (Som gitarrlärare i den kommunala musikskolan har han alltid haft en massa spännande papper med noter och musiklära.) Kvintcirkeln är lätt att fatta, och jämför man olika ackordgångar hör man att det stämmer. Det roliga är att den största delen av musiken i västvärlden bara har 3 – 5 ackord, och det är samma som gäller med små variationer.

Här finns ackord för gitarr.

Här finns ackord för klaviatur.

Börja var du vill på kvintcirkeln. Ta A, för att göra det lätt på gitarren, som till vänster har D och till höger E. Där har du ackord till en miljon låtar!

ADEA A – D – E – A

Vill du ha samma harmonier i ett annat läge (i en annan tonart), gå då längs kvintcirkeln åt höger eller vänster. Stanna t.ex. vid C som kanske ligger bekvämare för din spelkompis som spelar, låt säga piano. Då har du F till vänster och G till höger, och de tre har då samma “relation” som A, D och E.

CFGC C – F – G – C

(C är ju förresten grundtonen i vårt tonala system.)

Detta är grunden, och t.ex. en vanlig “blues-tolva” har just de här ackorden. Ja, “en miljon låtar” är nog ingen överdrift.

Sen kan man ju bygga vidare. Det finns ju dur och moll (“glad” och “ledsen”), och ackorden på insidan i kvintcirkeln är mollackord, som lätt går att bygga in i en “rundgång”, som den med C, F och G. Vad tycks om att ersätta F med Dm?

CDmGC C – Dm – G – C

Intressant… Tittar du på cirkeln ser du att Dm – G – C ligger efter varandra. Betyder det att man kan gå fram och tillbaka hur som helst över cirkeln? Hur blandar man dur- och mollackord (ackorden på ovansidan respektive undersidan)? Finns det några gränser? Kan man gå så långt som från C till F#, som ligger tvärs över?

Det blir ämnet för nästa artikel, som innehåller en hel del exempel på användbara ackordföljder. Och som sagt, kvintcirkeln är en nyckel till att sen “transponera” ackorden till ett läge som passar dig och din sång bättre.

Spara kvintcirkeln, och varför inte studera in dig lite i den?

Kunde du redan det här? Toppen! Kvintcirkeln kan ju innehålla mer detaljer, som att visa hur många b- eller #-förtecken en viss tonart har. Jaha, kan du det också? Då kanske du använder kvintcirkeln till något annat, eller så kanske du har några andra smarta tips att dela med dig av…