Taggad: hemstudio

Är det dags att mixa din musik? Titta här!

 

Är det dags att ge sig in på det här med mixning nu?

Anta att du helt enkelt har spelat in dig själv/ditt band i din hemmastudio. Du vill ha ett färdigt resultat, inte för att försöka få upp låten 10-topp direkt, men ha att något slags ”demo”. Det måste ju mixas! Men du vill i nuläget inte gå in för att lära dig behärska det, och du vill heller inte lägga ner pengar på att anlita någon.

Jag har lärt mig att man lätt fastnar i skruvandet, och inte kommer någon vart. Här är ett grundrecept. Back to the basics! Och vilket som helst program för musikskapande – Cubase, Garageband, Audacity, Ableton – har de här komponenterna. Dessutom finns det många gratis effekter, t.ex. vst-plugins, att hitta på nätet.

Du behöver kompressor, equalizer (eller ”filter”) och reverb. Men först det mest grundläggande.

 

Volym – höger/vänster

Det finns säkert något slags mixerbord i interfacet, eller åtminstone reglage för volym och ”pan”, höger och vänster.

Börja här. Genom att göra vissa ljudspår svagare eller starkare, samt lägga de till vänster eller höger i ljudbilden ändras bilden helt. T.ex. sången får ligga i mitten, basen också. Trummorna är kanske inspelade på ett stereospår med flera mikar, eller rentav på ett spår för varje trumma. Sprid då ut de efter behag. Komp med typ gitarrer och kör ligger utspritt längs sidorna. Försök få någorlunda balans på volymen.

Gör detta för att få en idé om hur mixen ska låta. Efter att de andra stegen är klara går du tillbaka och slutgiltigt justerar rattarna som du vill ha det.

 

Kompressor

Har du jobbat lite med mixerbordet och t.ex. skruvat upp vokal/solospåret? Det låter för högt, men skruvar du ner försvinner en del ord och andra ljud du vill ha med? Aha, då är det dags att använda kompressorn. Och kanske är det enda fallet då den verkligen behövs. (Om kompressorer talas det mycket, och användningsområdena är oändliga. Dock – det skulle ju bli en ”en snabb mix”, ett ”grundrecept”.)

Lägg till en kompressor, t.ex. en vst-effekt, på det spåret. Antagligen har den förinställda presets, och du kan välja något i stil med ”vocals”. Resultat blir enkelt uttryckt att volymen jämnas ut lite så att t.ex. sångarens fraser inte varierar lika mycket i styrka. Allt kommer fram! Kanske behöver detta också göras för kören, och några instrument. Men använd inte för mycket kompression – då får ju till slut alla ljud samma volym.

Har inte din kompressor någon förinställning, prova med detta till sången:

Ratio: 2:1 – 4:1

Attack: 1ms

Release: 40ms

Treshold: Börja på max gå tillbaka, stanna när du hör att den börjar arbeta (ljudet ”dämpas” = jämnas ut)

Gain: Skruva upp lite om du behöver kompensera att volymen sänktes.

 

Equalizer

Här börjar de flesta spontant höja på en del frekvenser för att framhäva den klang man vill. Men det är bättre att börja med att sänka en del frekvenser. Använd en equalizer, eller ett eller flera filter för varje spår.

De flesta instrument innehåller låga frekvenser, bas, men det kan vara smart att sänka dem rejält. Prova med ungefär från 200 och neråt. Det behövs så klart inte när det gäller baskaggen och basen. Men du kan höja vissa basfrekvenser för basen och sänka desamma hos trummorna, och sen tvärtom. Då behöver de inte ”bråka” och mullra där nere i din mix, utan var och en ”göra sitt jobb”.

Sänk alltså hellre än att höja. Kommer inte den akustiska gitarren fram som du vill? I stället för att skruva upp vissa frekvenser i det övre registret, kanske du kan skruva ner dem hos pianot – eller vad det vara må som ”trängs” med gitarren i ljudrummet.

 

Reverb

Låter det bättre nu? För att mixen ska låta riktigt proffsigt behövs det antagligen lite reverb också. Alltså, den effekt som simulerar ett rum. Allt från ett badrum till en katedral. Men akta dig, det är lätt att överanvända reverb. Lyssna noga på dina favoritlåtar och hör att man ofta inte ens lägger märke till det.

Vare sig du vill ha en knappt märkbar, eller en lite mer effektfullt reverb är det viktigt att ställa in olika nivåer för varje instrument. Enklast är därför att lägga in reverbet som en ”send-effekt”. (Du måste kanske titta i lite ”Hjälp” ändå…) Då kan man bestämma hur mycket av signalen ( ”ljudet” )som ska sändas till reverbet.

Eftersom trummor och bas vill mullra mycket så ställs de lämpligen på en mycket låg, eller obefintlig nivå. Åh, du ville kanske ha lite smått ”eko” på virveltrumman? Ja, det komplicerar ju det hela lite. Är den inspelad in den på ett separat kanal/spår? Då du ju låta den få sina egna effekter. Annars finns det ju knep för allt, men de skulle vi ju inte gå in på här.

Andra spår med röster respektive instrument ges olika mängd reverb, och det får effekten att de verkar befinna sig på olika avstånd från lyssnaren.

 

Finjusteringar

Till sist finjusterar du reglarna på mixerbordet. Lägg ut spåren så att du utnyttjar stereobilden väl. Tänk efter mer än än gång om inte det blev lite för mycket reverb, eller att någon frekvens blev för dominerande. Använd eventuellt eq för att framhäva någon klangfärg bättre genom att höja vissa frekvenser.

När du gör din ”mixdown” slutmixen, behöver ju oftast volymen sänkas och höjas lite under låtens gång. Detta är ju fantastiskt fiffigt ordnat på moderna musikprogram (DAW), att du kan spela in (”write”) de här ändringarna. Har du den möjligheten, sätt dig ”vid rodret” och dra i reglarna under låtens gång, och se sen hur reglarna rör sig automatiskt!

Ja, då är faktiskt musiken mixad. Du har ett rätt så färdigt resultat, en ”demo”.Och då kan du ju återgå till att sjunga, spela eller skriva låtar – det du helst vill hålla på med.

 

Länk: En guide till en 15-minuters mix.

 

Musikteori – till nytta i din musikstudio?

Brukar du ta ut melodi och ackord till låtar på gehör? Får du plötsligt en idé i huvudet gäller det ju att snabbt ”få ut den”, och ”fånga den” med din gitarr/piano eller ett annat instrument. Alternativet är att skriva upp musiken du tänker på – på papper eller i din musikdator. Finns det något enkelt hjälpmedel för att få det rätt?

Det blir ju inte alltid lätt att överföra något så abstrakt, spontant och känslomässigt som musik, till ett notpapper, eller till ett sextonspårs-arrangemang i Cubase i datorn.

Har du suttit där, haft musiken klar i huvudet, och kanske t.o.m. nynnat eller sjungit melodin, men det har inte kunnat att hitta rätt ackord? Med mycket provande och trixande med ”fel” ackord, har den ursprungliga melodin sakta men säkert tonat bort eller förvanskats? Borta för alltid…

Lär dig harmonilära!” säger den lärde. ”Då är det lätt!” Så lätt är det kanske inte, om du varken har tid eller möjligheten att sätta dig och studera det nu. ( Det finns en del webbplatser med bra träning i musikteori. )

 

Om så vore, är det ändå ingen garanti för att musiken i ditt huvud blir någonting på riktigt. Många har blivit så låsta i alla musikteorins ”gyllene regler”, att kreativitetens spontanitet har släckts. Har du bra gehör och kan skapa musik i huvudet ska du vara glad att du har den talangen! (Jimi Hendrix kunde visst just inte någon harmonilära alls.)

Om du då har tagit ut melodin, det må vara en egen komposition, eller helt enkelt för att göra en cover på en annan låt, vilka är då ackorden? Vilken basgång kan man använda? Ja, med bara en melodislinga blir det ju ändå inte så mycket. Kan kanske lite harmonilära ändå vara behjälpligt i din musikstudio?

Det finns ju förstås digitala musikprogram som kan vara nyttiga. För songwriting är faktiskt Band-in-a-Box riktigt vettigt, där man lätt kan jämföra olika ackordgångar och höra dem spelas upp i olika stilar. Dock kvarstår problemet om man inte har något hum om vilka ackord man ska skriva in. (Funktionen som automatiskt skapar ackordföljder gör det knappast som du hade tänkt dig.)

Jag ska ge ett tips. Ett enkelt tips. Det är klart, vill man studera musikteori, noter och liknande, så kan det vara bra ju mer man kan. Men även utan en massa studietimmar kan man få kontroll över harmonierna och lättare ta ut ackord och bas till låtar. Som tur är finns det ett verktyg som är lika enkelt som sinnrikt: ”kvintcirkeln”.

Kvintcirkeln
Kvintcirkeln

 

Utifrån den kan man arbeta sig riktigt långt in i harmoniernas underbara värld, och även på den mest grundläggande nivån kan man använda den för att hitta ackord på gitarren eller klaviaturet. Rätt ackord. Inte bara de som man råkar hitta när man sitter och provar allt möjligt.

Min pappa gav mig en papperskopia av kvintcirkeln när jag var liten. (Som gitarrlärare i den kommunala musikskolan har han alltid haft en massa spännande papper med noter och musiklära.) Kvintcirkeln är lätt att fatta, och jämför man olika ackordgångar hör man att det stämmer. Det roliga är att den största delen av musiken i västvärlden bara har 3 – 5 ackord, och det är samma som gäller med små variationer.

Här finns ackord för gitarr.

Här finns ackord för klaviatur.

Börja var du vill på kvintcirkeln. Ta A, för att göra det lätt på gitarren, som till vänster har D och till höger E. Där har du ackord till en miljon låtar!

ADEA A – D – E – A

Vill du ha samma harmonier i ett annat läge (i en annan tonart), gå då längs kvintcirkeln åt höger eller vänster. Stanna t.ex. vid C som kanske ligger bekvämare för din spelkompis som spelar, låt säga piano. Då har du F till vänster och G till höger, och de tre har då samma ”relation” som A, D och E.

CFGC C – F – G – C

(C är ju förresten grundtonen i vårt tonala system.)

Detta är grunden, och t.ex. en vanlig ”blues-tolva” har just de här ackorden. Ja, ”en miljon låtar” är nog ingen överdrift.

Sen kan man ju bygga vidare. Det finns ju dur och moll (”glad” och ”ledsen”), och ackorden på insidan i kvintcirkeln är mollackord, som lätt går att bygga in i en ”rundgång”, som den med C, F och G. Vad tycks om att ersätta F med Dm?

CDmGC C – Dm – G – C

Intressant… Tittar du på cirkeln ser du att Dm – G – C ligger efter varandra. Betyder det att man kan gå fram och tillbaka hur som helst över cirkeln? Hur blandar man dur- och mollackord (ackorden på ovansidan respektive undersidan)? Finns det några gränser? Kan man gå så långt som från C till F#, som ligger tvärs över?

Det blir ämnet för nästa artikel, som innehåller en hel del exempel på användbara ackordföljder. Och som sagt, kvintcirkeln är en nyckel till att sen ”transponera” ackorden till ett läge som passar dig och din sång bättre.

Spara kvintcirkeln, och varför inte studera in dig lite i den?

Kunde du redan det här? Toppen! Kvintcirkeln kan ju innehålla mer detaljer, som att visa hur många b- eller #-förtecken en viss tonart har. Jaha, kan du det också? Då kanske du använder kvintcirkeln till något annat, eller så kanske du har några andra smarta tips att dela med dig av…

Skapa ett beat – varför inte midi och mjukvarusynthar?

Att spela in sig själv live är kul. Kanske är det den viktigaste biten för mig. Har man egen hemmastudio och mest är ensam, blir det ju också en del artificiellt – alltså i grund och botten ”maskiner” som spelar.

En sak som är väldigt bra att kunna skapa på konstgjord väg, så att säga, men som är ganska svårt, är bra beat. Ja, trumkomp med andra ord. Att ha en stimulerande rytm i botten är ju ändå fundamentalt för att skapa åtminstone beatbaserad musik. Rock, blues, jazz, soul, hiphop, dansmusik etc.

Jag spelar inte trummor, och även om jag skulle vilja och hade ett bra trumset, skulle det nog inte vara så klokt med mina känsliga öron ( ja, det finns ju förstås musik-öronproppar). Sedan måste det ju bli kanonbra om det ska duga. (Kanske kan man någon gång bjuda in en proffs-trummis till musikstudion…)

Så, brukar du liksom jag låta trummaskiner (utgånget begrepp kanske?), synthar och softsynthar (mjukvaruinstrument) spela trummorna? Visst ligger svårigheten mest i att få det att låta levande och naturligt? Men med dagens musiksoftware – och även gårdagens – går det faktiskt nästan automatiskt, och med lite jobb kan det bli ännu bättre. Det gäller bara att inte förlora energin på vägen.

Är du nöjd med färdiggjort trumkomp, som t.ex. med Band-in-a-Box, eller trumprogram som Steinberg’s Groove Agent eller EzDrummer? Det kan ju bli riktigt proffsigt, så det är ju en lösning. Dessa program har ofta hela ton med färdiga trumpatterns. Addictive Drums är också väldigt populär.

I de tre sistnämnda trycker man ju inte bara lätt fram ett komp, utan har också själva trumljuden. Fantastiskt sound! Det gäller bara att ha bra krut i datorn – ju finare ljud som ska komma ut, desto mer får musikdatorn jobba.

Dessutom finns det mycket samlingar av midi-filer med trumkomp i alla möjliga stilar, en del kostar, andra inte.

Men till slut kommer du alltid till en punkt när du vill ha det lite annorlunda. Samma gäller om du kör med trumloops (e.g. wav och aiff), som går om och om igen. Visst slutar det alltid med en massa pulande för att anpassa det som du vill ha det.

Då går det ju faktiskt att göra det själv med pianorullen i t.ex. Cubase eller Pro Tools. Klicka in baskaggen, sedan virvel och high-hat etc. Eller kanske spela in det från midikeyboard eller t.o.m. från tangentbordet, och ställa in kvantiseringen (quantize) på fjärdedelar eller åttondelar för att få det exakt på slagen. (Ett tillfälle att testa hur ditt ljudkort hanterar ”latency” – eventuell fördröjning av tonerna.)

pianorulle

Men sedan är ju problemet att få det naturligt och ”svängigt”. En riktig trumslagare slår ju aldrig exakt på taktslaget hela tiden. Dessutom varierar ju hela tiden styrkan (velocity) och därmed också klangen.

Har du skrivit in det eller knackat in det med tangentbordet är ju alla toner lika. Med ett anslagskänsligt midi-keyboard kan du ju åtminstone variera styrkan, men alla slag kommer ju lika exakt (förutsatt att det är kvantiserat). Lösning?

När det gäller anslagsstyrkan, eller velocityn, kan man ju helt enkelt gå in efter hand och rita om kurvan som man vill ha den. Det gäller förstås att ha mjukvarutrummor – alltså de trumsound som i slutändan ska låta – som är gjorda med många ”lager”, d.v.s. olika styrkenivåer samplade. Annars kan man ju bara justera volymen, och varje slag låter likadant.

För att få det verkligt levande och ”mänskligt” behöver du dock även göra något med slagens position – tidsvärdena. Ja, det blir ju väldigt statiskt om alla slag ligger exakt lika. Då finns diverse funktioner som förenklar. Det handlar återigen om ”Quantize”, och en automatisk funktion som kallas ”humanize” eller ”randomize” – ja, begreppen kan variera från program till program. (En annan lösning är att använda ”hitchpoints” från någon inspelning.)

Vitsen är att en rytmiskt statisk sekvens modifieras till att bli mer ”mänsklig”. Datorn lägger så att säga in små oregelbundna variationer för att simulera den mänskliga faktorn. ”Groove” är något liknande. ”Shuffle”, som också kan heta något som ”swing”, innebär att ge t.ex. raka åttondelar en triol-känsla.

Alternativet är att du sitter och och ändrar tidsvärdet slag för slag, lite hit och dit, men orkar du med det? Vill du bara ha en ersättare för trummisen att kunna spela med, så är du säkert inte beredd att sitta timmar med detta. Nej, då får vi vara glada att tekniken har gjort den artificiella trumslagaren möjlig, en som hela tiden låter bättre och bättre och mer mänsklig. Förresten, du har kanske en helt annan metod? Alla sätt är ju bra – utom de dåliga..

En guide till hur man skapar trummor till en låt ”från scratch”.