Kategori: Studioteknik

Är det dags att mixa din musik? Titta här!

 

Är det dags att ge sig in på det här med mixning nu?

Anta att du helt enkelt har spelat in dig själv/ditt band i din hemmastudio. Du vill ha ett färdigt resultat, inte för att försöka få upp låten 10-topp direkt, men ha att något slags ”demo”. Det måste ju mixas! Men du vill i nuläget inte gå in för att lära dig behärska det, och du vill heller inte lägga ner pengar på att anlita någon.

Jag har lärt mig att man lätt fastnar i skruvandet, och inte kommer någon vart. Här är ett grundrecept. Back to the basics! Och vilket som helst program för musikskapande – Cubase, Garageband, Audacity, Ableton – har de här komponenterna. Dessutom finns det många gratis effekter, t.ex. vst-plugins, att hitta på nätet.

Du behöver kompressor, equalizer (eller ”filter”) och reverb. Men först det mest grundläggande.

 

Volym – höger/vänster

Det finns säkert något slags mixerbord i interfacet, eller åtminstone reglage för volym och ”pan”, höger och vänster.

Börja här. Genom att göra vissa ljudspår svagare eller starkare, samt lägga de till vänster eller höger i ljudbilden ändras bilden helt. T.ex. sången får ligga i mitten, basen också. Trummorna är kanske inspelade på ett stereospår med flera mikar, eller rentav på ett spår för varje trumma. Sprid då ut de efter behag. Komp med typ gitarrer och kör ligger utspritt längs sidorna. Försök få någorlunda balans på volymen.

Gör detta för att få en idé om hur mixen ska låta. Efter att de andra stegen är klara går du tillbaka och slutgiltigt justerar rattarna som du vill ha det.

 

Kompressor

Har du jobbat lite med mixerbordet och t.ex. skruvat upp vokal/solospåret? Det låter för högt, men skruvar du ner försvinner en del ord och andra ljud du vill ha med? Aha, då är det dags att använda kompressorn. Och kanske är det enda fallet då den verkligen behövs. (Om kompressorer talas det mycket, och användningsområdena är oändliga. Dock – det skulle ju bli en ”en snabb mix”, ett ”grundrecept”.)

Lägg till en kompressor, t.ex. en vst-effekt, på det spåret. Antagligen har den förinställda presets, och du kan välja något i stil med ”vocals”. Resultat blir enkelt uttryckt att volymen jämnas ut lite så att t.ex. sångarens fraser inte varierar lika mycket i styrka. Allt kommer fram! Kanske behöver detta också göras för kören, och några instrument. Men använd inte för mycket kompression – då får ju till slut alla ljud samma volym.

Har inte din kompressor någon förinställning, prova med detta till sången:

Ratio: 2:1 – 4:1

Attack: 1ms

Release: 40ms

Treshold: Börja på max gå tillbaka, stanna när du hör att den börjar arbeta (ljudet ”dämpas” = jämnas ut)

Gain: Skruva upp lite om du behöver kompensera att volymen sänktes.

 

Equalizer

Här börjar de flesta spontant höja på en del frekvenser för att framhäva den klang man vill. Men det är bättre att börja med att sänka en del frekvenser. Använd en equalizer, eller ett eller flera filter för varje spår.

De flesta instrument innehåller låga frekvenser, bas, men det kan vara smart att sänka dem rejält. Prova med ungefär från 200 och neråt. Det behövs så klart inte när det gäller baskaggen och basen. Men du kan höja vissa basfrekvenser för basen och sänka desamma hos trummorna, och sen tvärtom. Då behöver de inte ”bråka” och mullra där nere i din mix, utan var och en ”göra sitt jobb”.

Sänk alltså hellre än att höja. Kommer inte den akustiska gitarren fram som du vill? I stället för att skruva upp vissa frekvenser i det övre registret, kanske du kan skruva ner dem hos pianot – eller vad det vara må som ”trängs” med gitarren i ljudrummet.

 

Reverb

Låter det bättre nu? För att mixen ska låta riktigt proffsigt behövs det antagligen lite reverb också. Alltså, den effekt som simulerar ett rum. Allt från ett badrum till en katedral. Men akta dig, det är lätt att överanvända reverb. Lyssna noga på dina favoritlåtar och hör att man ofta inte ens lägger märke till det.

Vare sig du vill ha en knappt märkbar, eller en lite mer effektfullt reverb är det viktigt att ställa in olika nivåer för varje instrument. Enklast är därför att lägga in reverbet som en ”send-effekt”. (Du måste kanske titta i lite ”Hjälp” ändå…) Då kan man bestämma hur mycket av signalen ( ”ljudet” )som ska sändas till reverbet.

Eftersom trummor och bas vill mullra mycket så ställs de lämpligen på en mycket låg, eller obefintlig nivå. Åh, du ville kanske ha lite smått ”eko” på virveltrumman? Ja, det komplicerar ju det hela lite. Är den inspelad in den på ett separat kanal/spår? Då du ju låta den få sina egna effekter. Annars finns det ju knep för allt, men de skulle vi ju inte gå in på här.

Andra spår med röster respektive instrument ges olika mängd reverb, och det får effekten att de verkar befinna sig på olika avstånd från lyssnaren.

 

Finjusteringar

Till sist finjusterar du reglarna på mixerbordet. Lägg ut spåren så att du utnyttjar stereobilden väl. Tänk efter mer än än gång om inte det blev lite för mycket reverb, eller att någon frekvens blev för dominerande. Använd eventuellt eq för att framhäva någon klangfärg bättre genom att höja vissa frekvenser.

När du gör din ”mixdown” slutmixen, behöver ju oftast volymen sänkas och höjas lite under låtens gång. Detta är ju fantastiskt fiffigt ordnat på moderna musikprogram (DAW), att du kan spela in (”write”) de här ändringarna. Har du den möjligheten, sätt dig ”vid rodret” och dra i reglarna under låtens gång, och se sen hur reglarna rör sig automatiskt!

Ja, då är faktiskt musiken mixad. Du har ett rätt så färdigt resultat, en ”demo”.Och då kan du ju återgå till att sjunga, spela eller skriva låtar – det du helst vill hålla på med.

 

Länk: En guide till en 15-minuters mix.

 

Varenda snubbe har en hemmastudio nuförtiden!

Blir du som jag inspirerad att se och höra andra producera musik? Kanske titta in i deras musikstudio och se hur man jobbar?
På Youtube finns idag mängder av kortfilmer av det här slaget. Det kan vara tutorials om hur man mixar med t.ex. Logic eller Cubase. Olika mikrofoner som testas för sång. Ett nytt beat som skapas från ”scratch”.
I den här hemmastudion finns många prylar, och det första spåret med gitarr, och sen ackord, utvecklas till något helt annat. Med många synthar kan du förstås producera nästan vilket ljud som helst, men blir det inte i slutändan lite svårt att veta vad? Men som han säger, det är en ”sketch”.

 

I nästa videoklipp (över en halvtimme långt, men sevärt) har musikproducenten tydligen en plan klar, med samtliga ljud färdiga, inklusive sångfraser. Vi får se hur han med ett litet midikeyboard spelar in alltihop. Vad praktiskt med kvantisering, för vem kan sitta och slå in med exakt timing på det där sättet? Han har faktiskt inte mer än en liten MacBook som musikdator, men som ofta, med en extra skärm.
Den är hindrad att bädda in, men titta på den här!

I nästa tutorial får man helt enkel se hur lätt det är nuförtiden att få sin egen andrastämma. Cubase 5 används, och visst verkar funktionen praktisk? Man använder helt enkelt en pitchshifter, och är den av bra kvalité kan det bli så här:

 

En tutorial till, om mixning med Logic. En tidigare artikel handlade om ”grötigt” basregister och behovet av att städa upp med hjälp av filter. Den här demonstrationen med Logic’s equalizer visar vad det handlar om.


Undrar när en annan ska våga filma lite här hemma?

 

”Grötigt” i basregistret – mixa rätt med hjälp av equalizern

Det är lätt att glömma att equalizern är ett jätteviktigt redskap för att få en mix att låta som man vill. Med equalizer, och andra filter, kan man förstås göra många olika saker.

T.ex. manipulera sitt gitarr-sound som man vill ha det. Eller kanske korrigera ett spår med sång som spelades in med inte så bra mikrofon eller rätt inspelningsteknik (svårt).

Men det är minst lika viktigt att skruva rätt när man mixar ihop allt. För att få det hela att riktigt sitta ihop.

Har du som jag haft problem med att mixen låter grötig i det låga registret? Baskaggen kommer inte fram som du vill, eller basen förlorar sin ”skärpa”? Problemet kan ju förstås bero på att sounden i sig inte är av bra kvalité, eller att det är för mycket reverb (bastrumman gör sig kanske bäst helt utan reverb).

Å andra sidan är det oftast equalizern som kan lösa problemet. Ta en mix och exprimentera lite. Det spelar ingen roll om du har en proffsversion av Pro Tools, Logic eller Cubase, eller om du kör med gratis Audacity. Alla musikprogram har de här redskapen, och görs inte det här rätt spelar det ingen roll hur dyrt ditt inspelning/mix-program är.

Laborera med en elbas och en bastrumma. De behöver helt enkelt ha sitt eget spelrum, sina egna frekvensområden, där de inte krockar för mycket.

Låt t.ex. baskaggen ta ”botten” – passar bra i många musikstilar. Använd en parametrisk equalizer där du skruvar upp frekvensen 80Hz med en 4 – 6dB. Värdet ”Q” kan sättas på 1 (”Q” bestämmer hur brett frekvensområde som påverkas).

Sen är det viktigt att dämpa elbasen runt det register som bastrumman ska dominera. Sätt ett högpassfilter (”high pass”, alternativt använda ett ”lowshelf-filter”) på ca. 200Hz som brytpunkt, så att elbasens frekvenser under 200Hz försvagas.

Det här gör det väldigt klart och redigt i botten.

Nu har ju inte de här instrumenten bara låga frekvenser, så leta fram basens artikulation och kaggens anslag, ”klicket”. Med eq kan basen förstärkas lite någonstans mellan 700 och 1000 Hz (leta och lyssna). Bastrummans anslag skulle kunna förstärkas någonstans runt 2.5 – 5 kHz (= 2500 – 5000 Hz).

Principen är alltså: förstärk ett register hos ett instrument, skruva ner detsamma hos ett annat. Varje instrument behöver sitt spelrum. En grundpelare inom mixning.

Vill du istället ha basen riktig stor och stark i botten, gör tvärtom och filtrera bastrumman på de lägsta frekvenserna, men låt den vara starkare på t.ex. 100Hz, där elbasen skruvas ner. Smaken är ju delad, och varje instrument – det må vara ett ”riktigt” eller en softsynth – har ju sin egen karaktär.

Dessutom har ju pianon, gitarrer, stråkar, etc. också låga frekvenser. Många låter helt enkelt ett högpassfilter ligga på alla andra instrument på ca. 250 Hz. Då ”stör” inte de här instrumenten basen och bastrumman, som får hållas i basregistret – men utan att ”bråka” sinsemellan alltså.

Nu beror förstås allt också på hur du hör. Med monitorer med för lite basåtergivning är det svårt att göra det här bra. Kanske som att famla i mörker…

Inget ”bråk” i musikstudion alltså. Detta är ett exempel på att teknik ofta är viktigare än kostsam utrustning. Och en ”tråkig” plugin kanske visar sig vara den viktigaste.

Den där producenten behövs nog om det ska bli någon musik…

I want to be a producer” sjunger man i Mel Brooks berömda film ”The Producers” från 1968 (ny version gjordes 2005). Visst känner man tjusningen att få producera! Det må vara en broadway-musical eller en musikinspelning. Tänk att få organisera ett ”verk” och se hela processen från början till slut, att få arbeta med en massa begåvade artister och proffs!

I en modern digital musikstudio där hemma kan du göra just detta – helt själv! Du är kanske som jag din egen ”producent”. Men vad producerar vi egentligen? Bara det att det går att göra något, betyder inte att det kommer att göras och att andra kommer få resultatet i sin hand. Man skulle kanske behöva en musikproducent, i ordets traditionella betydelse.

Du ska själv välja material, skriva det om du också är låtskrivare. Arrangera det, och kanske också notera det. För att inte tala om att rigga mikrofoner, spela in dig själv och dubba i ett antal spår. Inspelningstekniker är du, vid mixerbordet sitter du, och kommer det så långt som till att slutföras ska du mastra också. Alla dessa uppgifter är ju var och en jättesvår i sig. Hur samordnar man allt och får det att gå framåt?

Det skulle man kunna säga är producentens idealiska roll. Få det att hända. Till exempel att hålla ett ungt rockband på samma linje och arbetssamma under en hel inspelning, vilket nog inte alltid är så lätt. Många praktiska saker måste ordnas, t.ex. att samordna komposition och arrangering av material med studiotid och personal, samt tillgång till studiomusiker och instrument.

Dessutom, det finns ju alltid ett mål. För det mesta har ju en cd-skiva inte bara målet att vara bra, utan också att spridas i en vidare krets – vara kommersiellt gångbar! Helt klart måste producenten tänka på kassan, både på de tillgångar som finns för att genomföra det hela och på den framtida vinsten.

Det är väl inte konstigt att många kreativa musiker har betraktat en musikproducent med lite misstänksamhet, om inte som en fiende. Många har försökt producera sig själva i stället för att en producent ska välja låtar och bestämma stil och allt.

I Mark Ribowsky´s biografi om Stevie Wonder – som hunnit med både att vara underbarn, nyskapare och guru – beskrivs hur den drygt 20-årige Stevie fungerade i studion, när man skapade musiken till plattor om ”Music on My Mind” och ”Talking Book” (båda 1972). Musikproduktion på hög nivå, men hur blev det verklighet?

Han möter upp i musikstudion med Bob Margouleff och Malcolm Cecil, som skötte den bokstavligt talat rumkrävande synthen (”TONTO”), samt alla andra studiosysslor. Det började alltid med, ”Ok, vad vill du göra i dag då?” Man började spela någonting, varefter Stevie började spela på något annat och föreslog att man skulle spela in det. Ett slags organiserat kaos.

Man lät för säkerhets skull bandspelaren gå hela tiden, och så fick man faktiskt fram en hel massa material, av vilket bara en bråkdel gavs ut. På mycket av musiken spelar faktiskt Stevie alla instrumenten och sjunger alla stämmor – och inte dåligt!

Stevie Wonder står som producent, men, hade det verkligen blivit något resultat om det inte varit för dessa två medproducenter? O andra sidan gav det fria konceptet rum för mycket spontanitet, vilket säkert gjorde underverk.

Mycket annorlunda jämfört med det vanliga systemet hos Motown, skivbolaget. Han kom med sin nya låt. Blev den godkänd fick han komma och spela in sången en tid senare, på en redan färdig instrument-mix. En ”fabrik” med producenterna som något slags förmän.

Helt klart sätter många producenter, både självständiga och anställda av skivbolag, kommersiella intressen före de artistiska/konstnärliga.

Nåja, jag är inte ute efter att tjäna pengar på musik, och för övrigt vet jag inte riktigt vilket specifikt mål jag har. Att helt enkelt ha kul och känna att man skapar något är nog tillräckligt. Vad har du förresten för mål? Känner du ibland att du skulle behöva en riktigt bra musikproducent till din hjälp?

Referens:

Signed, Sealed and Delivered – The Soulful journey of Stevie Wonder”,  Mark Ribowsky  2010

Fånga rytmen med midi och ”hitpoints”

Det har ju varit sen länge populärt att stjäla från andras låtar – ”samplingar”. Oftast korta fraser som man samplat, eller spelat in, och sen editerat, loopat och använt i sitt eget arrangemang. Du har säkert provat det någon gång. Är musiken inte spridd kommersiellt så är det inget som helst fel med det.

Att använda ”hitpoints” för att fånga rytmiska mönster är annorlunda. Egentligen ett sätt att härma, och härmar gör man väl jämt i musiken? Musikproduktion har ju alltid varit fråga om att inte bara inspireras av andras musik, utan också låna eller ”citera”. Det är väl sällan en komposition är 100% original?

Prova den här metoden om du vill få in lite extra liv i ditt stycke, speciellt om du är utan levande rytmsektion. Ett sätt att få bort lite av känslan av dator (”Jaså, det är midi-musik!”), att din låt känns lite tam. De flesta moderna program för musikstudio har den här funktionen.

Här kan du alltså fånga den exakta känslan i en rytm som inte är helt metrisk, exakt (t.ex. raka åttondelstrioler). En mänsklig trumslagare slår ju sällan helt exakt. Det får det där lilla extra, groovet, som är svårt att sätta fingret på. Sånt är svårt att härma.

Ett exempel:

Detta fill-in låter enkelt men är inte det, om du inte är en duktigt trumslagare…
Barry_White_Playin_your_game_baby
(Från Playing Your Game Baby, Barry White)

Så här blev det färdigt att användas i vilket som helst tempo, och med vilka som helst trumsound…
game_mix

Hur gör man? Det beror förstås på vilket program och vilken metod.

I Cubase kallas det ”Groove Quantize”

I Apple’s Logic kallas det för ”Groove Template”.

Pro Tools har sin ”Beat Detective” som gör ”Groove template extraction”.

I Sonar heter det ”Groove Quantize”

Reason har sin ”Regroove” vilken ska göra det här med galans.

I stora drag: man använder en audiofil, som analyseras, och hitpoints märks ut. Du kan justera dem som du vill, och sen spara det.

När man skapat en grupp med hitpoints, kan du använda det som ett mönster, eller template, i kvantiseringen. Musiken i ett midi-spår kan sen formas efter det. Ett rytmiskt mönster kopieras så att säga, och läggs in i ett midispår. Sen kan t.ex. en vst-plugin spela det.

Det kan bli väldigt intressant att låta andra instrument spela det som från början var ett helt annat instrument. Den här grooviga gitarren…

Stevie_Wonder_So_what_the_fuss
(Från So What the Fuss, Stevie Wonder)

blev en ganska drivande pianofras…

fuss_mix

Bara fantasin sätter gränser. Den här midi-skapade reggae-basen…
rayggae_mix

Bygger faktiskt på det här breaket med Ray Charles’ sång…
Ray_Charles_Tell_me_how_do_you_feel
(Från Tell Me How Do You Feel, Ray Charles)

Nåja, det är inte helt lätt det här, lite pillande blir det allt. Men där är ju som alltid balansgången: att utnyttja denna fantastiska musiksoftware utan att fastna i den. Skapa musik helt enkelt.

Att tänka på:

  • Se till att hitta det exakta tempot i originalmusiken innan du sätter ut slagpunkterna (hitpoints). Annars blir ju hela rytmen fel när du använder den i ditt midi-spår.
  • En audio-fil med kompakt ljudbild och många instrument samtidigt gör det svårt att hitta rätt punkter. Ju färre instrument, desto lättare. Enbart trummor är förstås lättast.
  • Försök att hitta de punkter som gör det där speciella, groovet, och använd det i ditt arrangemang. men på ett annorlunda sätt. Försök inte skapa en kopia av originalmusiken, vad tjänar det till?

Det finns ju även specialiserad software som gör det här. Ett exempel är Drumtracker från Toontrack (som ju också gör EzDrummer), där man kan ta ut en trumsnutt och spara den direkt som en midi-fil.

Songwriting direkt med musikdatorn – kan vara jättepraktiskt!

Du som skapar musik vet att idéerna kan komma när som helst och var som helst. Komma, och gå lika fort… Är en dator praktisk för det ändamålet, eller är den lite för tungrodd så att säga?

För en del är en dator något som dödar inspirationen. I så fall är det kanske bäst att inte ge sig in i det här med att ha en digital musikstudio. Det blir dock en del kopplande och pulande, för att inte tala om bestyr med program, drivrutiner och buggfixar och sånt.

Har man väl utrustningen i ordning finns det nog ändå inget smidigare och effektivare för musikproduktion. Bortsett från att den kanske inte direkt är flyttbar. I det fallet är förstås en digitalporta eller musikapp till mobilen ypperlig.

Inget kan dock jämföras med en musikdator – en plattform med plats för allt som tänkas kan! Flerkanalsinspelning, midi-programmering och audio-editering, hela vägen ända fram till en slutmix och en färdigbränd CD!

Tänk bara, att ha allt på en stor skärm med bra bild. Vad bekvämt att ha allt där framför sig, inte minst spårens kompletta ”timeline”.

Har du ett midikeyboard och kan spela på det något sådär? Var lycklig över det. Med kvantiseringen rätt inställd i ditt DAW kan det ju gå jättesmidigt att från ditt keyboard lägga in bas, trummor, klaviaturer etc.

Ett enkelt vst-instrument som erbjuder en grundläggande uppsättning instrument kan vara väldigt tjänligt.Native erbjuder gratis sin Kontakt 5 Player med 50 medföljande instrument. IK Multimedia (som även gör Ampltude) har något liknande, Sampletank II Free.

Man kan jobba riktigt snabbt, om man inte hamnar i någon ”fallgrop” på vägen. Här några hållpunkter för att du inte ska fastna på vägen:

  • Ha om möjligt en dator enbart för detta ändamål (speciellt viktigt om du inte bor ensam.) Alla andra program, och speciellt internet, har en tendens att distrahera. Så rent som möjligt alltså, utan upp-poppande meddelanden om inkomna email etc.

  • Se till att ditt musikprogram – Logic, Cubase eller Acid, vad det vara må – startar upp så lätt och snabbt det går, och om du har datorn på, håll programmet öppet.

  • Ljudkort, mikrofoner och synthar m.m. ska naturligtvis vara inpluggade och färdiga att köra. Inget bekymmer om kablar och strömuttag (förbjudet att krypa på golvet!).

  • Låt ditt program vara ”uppriggat” när det öppnar. Ex: låt en template öppna med typ fyra audio-spår färdiguppställda, samt ett midispår med vst-instrumentet för trummorna inpluggat. Låt allt vara rent från effekter. Jobbar du mer brett med midi och olika instrument kan du ju ha den vanligaste uppsättningen klar, t.ex. trummor, bas, piano, stråkar.

  • Håll stenhårt på dessa två regler:

  1. Använd inga effekter. Skjut upp det till senare.

  2. Spela in det som det blir, och editera inte. Gör hellre en ny tagning.

Tror du inte att de två reglerna är ganska vettiga? Är man sträng mot sig själv och sparar editering och effekter till sen, är det mycket lättare att hålla en bra ”workflow”.

Musikdatorn är jättebra både till de stora jobben, liksom till de mindre. De oplanerade och mer spontana besöken i studion kan bli väldigt kreativa. Förutsatt att allt finns där körklart, och att du bara låter bli de där andra knapparna för stunden.